Att massmedierna genomgår en kris kan knappast någon ha undgått att märka. Digitaliseringen med allt vad det innebär av förändrade läsvanor och kraschade affärsmodeller har satt djupa spår. Men ändå går det inte att komma ifrån faktum att många av de problem som medierna i dag brottas med är självförvållade. Ett tag trodde vissa branschmänniskor att webben skulle stå för nyhetsflödet medan papperstidningen kunde fyllas med annan läsning under återstoden av sin förmodat korta livstid. Så blev det inte. Ett tag trodde man att mediebranschen för sin överlevnad borde satsa på nyheter och debatt som i första hand byggde på rörliga bilder. Så blev det inte heller. Vissa medieaktörer har valt journalistik kvantitet före en avvägd och målgruppsbaserad innehållsfokusering. Medieägaren Konstsamfundet i södra Finland gjorde om lokaltidningarna Västra Nyland och Östnyland till HBL-kopior eller -hybrider. Också den här strategin har visat sig vara en ödesdiger felsatsning. I torsdagskvällens OBS i Yle fem sa vd Kaj-Gustaf Bergh att misstag sker i all affärsverksamhet och att HBL-hybridiseringen i Väst- och Östnyland var ett av dem. Nu försöker Konstsamfundet rädda vad som räddas kan. Frågan är om en tvådagarsutgivning på papper kombinerat med en sjudagars digitalrapportering i regionerna är tillräcklig för att återvinna de KSF-prenumeranter som sade tack och adjö efter omläggningen. Det positiva i kråksången är ändå att den finlandssvenska mediebranschen i allmänhet och HSS Media i synnerhet efter en tid av försök och misstag nu har börjat leta efter kursen tillbaka till sitt kärnuppdrag som demokratins vakthund. Då författaren Jan Guillou besökte Vasa i förra veckan sa han att bra journalistik är ett koncept som står sig i alla tider, oberoende publiceringskanal. Guillou har rätt. En trovärdig, granskande och analyserande samhällsjournalistik kommer förmodligen alltid att hitta sin betalande publik. Några gratisluncher existerar inte på någon front och framför allt inte i mediebranschen. En debatt som utgår från de uppgifter som tillhandahålls kostnadsfritt på webben kommer aldrig att fungera som byggkloss i ett positivt samhällsbygge. Att britterna röstade för brexit visar på ett europeiskt plan i praktiken vad en störtflod av desinformation kan ställa till med. Det lokalsamhälle som baserar sina beslut på mer eller mindre vederhäftiga uppgifter som florerar på nätet kommer på motsvarande sätt också att gå vilse. Här tangerar vi ofrånkomligen det för Jakobstadsregionen så aktuella vaccinmotstånd som samarbetsnämnden föredömligt har tagit itu med. Kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre har helt rätt i att Jakobstadsregionen har skadats av att regionen i rikspress utmålas som hälsovådlig och att vården behöver all hjälp den kan få i spridningen av korrekt information. Det här är bara ett litet exempel på varför vi behöver ha vederhäftiga massmedier. På samma sätt som högerpopulister i Europa utnyttjar flödet av desinformation finns det också krafter i lokalsamhället som ger spridning åt och kapitaliserar på fördumningstrender. Därför är det viktigt att alla de som säger sig värna om en lokal dagstidning också är redo att förnya sin egen prenumeration. Det är enbart med läsarnas fulla stöd som tidningen kan vara den kompass som samhället behöver. Österbottens Tidning har ett viktigt uppdrag som tidningen måste förvalta på bästa möjliga, ansvarsfulla sätt. En tidning finns till för och tack vare sina läsare, inte för att hålla enskilda politiska grupperingar eller näringsidkare under armarna. En faktagrundad, balanserad och trovärdig journalistik är tillika också incitament för de annonsintäkter som tidningsutgivaren behöver för sin överlevnad. Många trodde att biografen skulle dö då videon kom. Så blev det inte eftersom bio och video bara är olika kanaler för filmen. På samma sätt kommer också det journalistiska konceptet att bestå, oberoende av kanal.