Sedan 2008 har finländarna druckit allt mindre alkohol.

Det har också märkts i statistiken för våldsbrott och rattfyllerier. Antalet berusade som har omhändertagits av myndigheterna har minskat, likaså dödsfall och skador som beror på alkohol.

Men nu noteras ett färskt trendbrott. Under ­tiden januari–juni i år ökade den totala alkoholför­täringen i vårt land med två procent. (HS 25.11)

Affärerna förlängda öppethållningstider anses ­vara en av orsakerna till att den inhemska alkoholkonsumtionen åter har börjat skjuta i höjden. Det har på senare tid blivit lättare att köpa öl som finns tillgängligt i stormarknader, kiosker och servicestationer fram till klockan 21.

En stor del av den totala alkoholförbrukningen i landet utgörs av det lättillgängliga ölet. Ökningen är med andra ord en väntad följd av besluten om öppethållningstiderna.

Hur svarar regeringen på utmaningen?

Jo, i stället för att värna om folkhälsan har rege­ringen valt att ytterligare liberalisera alkoholutskänkningen. Enligt ett färdigt förslag till ny alkohollag kommer totalt 5 500 affärer, kiosker och servicestationer framöver att få rätt att sälja starköl­ och starkare varianter av cider, alkoholläsk och long drink.

Restaurangerna ska kunna sälja alkohol fram till klockan 4 på natten och gästerna kan dröja sig kvar längre än så.

En av drivkrafterna i lagförslaget verkar vara att öka kommersen kring alkoholen. Därmed förväntar man sig att livsmedelsaffärer, restauranger och även mikrobryggerier får förbättrad konkurrenskraft.

Dagligvaruhandeln väntas öka med 100 miljoner euro, men det är oklart hur det påverkar sysselsättningen inom branschen. Priset på öl väntas i alla fall sjunka om den nya lagen godkänns.

De statliga alkoholskatteintäkterna väntas öka med 65 miljoner euro, men för alkoholmono­polet kan det gå illa. Alkos försäljning väntas minska med 100 miljoner euro vilket kan betyda att 2 500 alkoanställda kan mista jobbet.

Men framför allt kommer folkhälsan att påverkas. I och med att totalförbrukningen av alkohol ökar med sex procent kommer alkoholskadorna att öka.

Redan en femprocentig ökning av alkohol­förtäringen ger ökade social- och hälsovårdskostnader i storleksordningen 65 miljoner euro. Vad som händer i form av ökade polislarm, våld i hemmen och brott kan vi bara ana oss till.

Lagförslaget innehåller också en del ljusglimtar, det är sant. Till exempel är det helt på sin plats att mikrobryggerierna kan börja sälja ut sina brygder på samma villkor som producenterna av gårds­viner.

Det är heller inte fel att ett slutet sällskap som ­bokat bord på en restaurang kan ha med sig ­egna alkoholdrycker. Lagförslaget anpassar också ­lagen till det som redan är normalpraxis på restaurang i dag.

Men till den delen lagförslaget ökar storkonsumtionen och påföljande alkoholskador är förslaget allt annat än bra. Alltså är det naturligt och helt berättigat att många expertorgan dömer ut tilltaget att höja minimigränsen i dagligvaruhandeln från nuvarande 4,7 procent till 5,5 procent.

Estlandstrafiken är en stor bov i dramat då det gäller alkoholpolitiken i Finland. Spritrallyt tog fart 2004 då Estland kom med i EU och resande­införselkvoterna för eget bruk slopades.

Det aktuella lagförslaget kan på ett sätt tolkas som ett motdrag mot just den billiga sprit som strömmar in i landet söderifrån. Å andra sidan kan det inte vara klokt att dränka hela landet i förmånlig alkohol för att lite väga upp den import som i första hand har berört södra Finland.

Liberaliseringen av alkoholpolitiken i Finland försvaras ofta med att vi är européer och att finländarna så småningom måste lära sig att handskas med alkoholen. Den typen av argument kan bemötas med att även vårt västra grannland är en del av EU. Sverige tillämpar redan i dag en alkoholpolitik som är bättre än vår.

Förslaget om att överlåta starkölsförsäljningen från Alko till affärer och kiosker är urbota klantigt.