Diskussioner kring skolnätet är något som väcker känslor i alla kommuner. I grunden är det positivt att kommuninvånarna är engagerade i förutsättningarna för barnens utbildning. Speciellt bland de svenskspråkiga i Karleby har skolnätet varit en viktig del. Svenskheten är starkast i byarna och skolan är ofta navet som den rör sig kring. Byskolan uppfattas som någonting mera än bara en läroinrättning.

I fjol hade man en översyn av skolnätet. Utredningen handlade i första hand om de svensk­språkiga skolorna, även om några finskspråkiga även kom att ingå. Det hela utmynnade i att stadsfullmäktige beslöt att Chydenius skola ska byggas för 240 elever. Inom framför allt SFP-gruppen uppfattades detta som ett bakslag. Att skollokalen behöver förnyas råder det enighet om, till och med över språkgränsen. Dimensioneringen råder det däremot olika uppfattningar om. Och det är just omsorgen över de övriga svenskspråkiga skolorna som då fungerar som en ledstjärna.

Då fullmäktige i fjol beslöt om att Chydenius­ skola ska planeras och byggas ställde kritikerna­ frågan varifrån eleverna ska komma. Att andra skolor som finns i gamla byggnader kan få stryka­ på foten finns sannolikt i baktankarna. Besluts­fattarna kom vidare med hänvisningen till att de skolorna är kvar ifall de har åtminstone det stipulerade minimiantalet elever. Gränsen höjdes till 32. Det andra kriteriet är att skolfastigheten är i skick. I praktiken innebär det att skolornas framtid kan vara oviss, men tidtabellen är för tillfället i det blå.

Men nu håller ovissheten på att skingras. För dem som försvarar byskolorna i dagens skolnät innebär det sannolikt ett bakslag. Den utredning som satts i gång och snart kommer till stads­styrelsen är troligen avsedd att öka tempot i processen.

Att stadsstyrelsen redan beslöt att ta ut Chydenius skola ur helhetsutredningen och gå in för att bygga för 240 elever antyder vad som kan följa.

Kyrkbackens skola är evakuerad på grund av ­problem med inomhusluften. En sammanslagning med Villa skola är ett alternativ som man talar allt tydligare om. Det betyder att man har två svenska­ skolor. Årligen skrivs cirka 100 elever in på första klassen.

Med hänvisning till stadens sviktande ekonomi hittas det troligen en politisk uppbackning som stöder den utvecklingen. Men det blir inget ­enhälligt beslut. Oberoende av partitillhörighet försvarar ­politikerna service för den egna väljarkåren. Och den egna skolan ligger ofta högst på prioriteringslistan.

I vår har vi kommunalval och under kampanjen­ går processen kring skolnätet vidare. Skolornas framtid är givetvis en av huvudfrågorna i valet. I och för sig är det logiskt. Skolfrågorna får även ­annars en relativt större tyngd i kommunerna i och med att social- och hälsovården överflyttas till landskapen.

Det kommer i vilket fall som helst att finnas en del olika uppfattningar om hur skolnätet ska se ut. Förespråkarna för större enheter argumenterar­ ­ofta med ett bredare utbud av ämnen i skolan. ­Moderna och tidsenligt utrustade fastigheter anser en del att är ett konkurrensmedel. Det råder en viss konkurrens mellan skolorna, också över språkgränsen. På finska sidan har man av tradition haft större skolor och flera av dem har byggts om.

De som försvarar de små skolorna hänvisar igen till tryggheten under de första skolåren. Det lär ­inte finnas några entydiga forskningsresultat om vilken storlek på skolan som ger det bästa resultatet.

För byarna är förstås skolan en viktig del. Skolan och vägen är en stor del av den samhällsservice som erbjuds. Närheten till en liten skola kan för en del unga familjer vara det lockbete som en by har. Då vi rör oss med uttryck som en levande landsbygd spelar skolan en stor roll. Skolhuset är ofta hjärtat i byn.

Det är klart att elevunderlaget inte kan vara hur ­litet som helst för att skolan ska fungera. De hot som målas upp bidrar troligen till att skynda på elevminskningen. Hoten blir självuppfyllande profetior. Ifall skolans framtid är osäker väljer föräldrar lätt bort det alternativet och elevunderlaget sviktar snabbare än man förväntat sig utgående från prognoserna.