NyhetsbildZoom
Tom Johanson

Svårt att nå ett plusresultat

Tom Johanson -
Beslutsfattarna i Karleby har kämpat för att få ihop en budget med ett litet överskott. Det är osäkert om man lyckades.

De olika förvaltningssektorerna i Karleby minskar på sina kostnader. Samtidigt höjs skatter. Men det räcker med nöd och näppe för att få en budget som ska ge ett litet överskott. Målet har varit att skuldsättningen inte ska öka. Det målet missar man även om ökningstakten nu avtar betydligt i och med att investeringsbudgeten är mindre än vanligt.

Situationen bekymrar förstås beslutsfattarna. De bjuder invånarna på skattehöjningar och ingrepp i servicenivån utan att kunna vända skutan. En tvär inbromsning ser det i varje fall ut att bli. Nästa år hoppas man kunna bereda en budget som gör det möjligt att minska på skuldbördan.

I praktiken borde budgeten visa ett överskott på 20 miljoner euro för att ekonomin ska kunna ­betraktas som sund.

Den uppkomna situationen har till stora delar naturliga förklaringar. Under flera år har kommunerna fått bära en del av ansvaret för statens sparåtgärder. Också staten måste bryta skuldspiralen. Skuldsättningen i Karleby har i betydande grad påverkats av att man haft många stora skolbyggen och andra fastigheter som tidigarelagts på grund av problem med inomhusluften.

Till detta kommer att befolkningsmängden ökar. Det ställer givetvis mera krav på service­produktionen.

Någon överraskning borde situationen inte heller vara för de politiska beslutsfattarna. De har ­varit medvetna om vilken kurs man haft. I samband med budgetbehandlingarna har politikerna nästan unisont nynnat på klagovisor. De konkreta besluten har man däremot lyckats skjuta på framtiden. Nu är de mera eller mindre ställda mot väggen.

I årets debatt har samkommunen Soite stått i skottgluggen. Soite har hand om social- och hälso­vården från och med årsskiftet. Karleby och de ­andra medlemskommunerna köper tjänster av ­Soite och betalar enligt användning. I sin budgetering har Soite haft en ram på 2,5 procent. Kostnadsökningen är betydligt högre än i stadens egen verksamhet.

Från Soites sida hänvisar man till att man trots allt fått ner kostnadsökningen betydligt. Under­ de senaste åren har den årliga ökningen varit närmare­ 6 procent.

Den minnesgoda vet att vårdkostnaderna bekymrat beslutsfattarna under många år i rad. Stramare budgeter har lett till större tilläggsanslag på höstkanten.

Nu återstår att se om den nya organisationen lyckas med avsikten att hålla sig inom kostnads­ramarna. Nästa år får vi en försmak av hur den ­stora vårdreformen faller ut i praktiken. I diskussionen av vårdreformen har förhoppningen om att integreringen av primärvården och specialistsjukvården också kan bidra med kostnadssänkningar.­ Integreringen ska enligt planerna ge en effektivare vårdapparat. Stadens vårdkostnader är i för­hållande till hur man anlitar tjänsterna. Den bedömningen är nödvändigtvis inte politisk, utan styrs av de behov som uppstår. Behoven bedöms medicinskt.

Skolnätet fick som väntat en stor uppmärksamhet i fullmäktige. Många tvivlar på att stängningen­ av små skolor ger några stora besparingar. De ­besparingar som görs uppvägs att man riskerar den livskraft skolan ger närsamhället. En skola där eleverna känner sig trygga finns förstås på för­svararnas önskelista.

För den kommunala ekonomin är de närmast följande åren intressanta. Kommunens upp­gifter kringskärs. Samtidigt flyttas en del av skatte­intäkterna till staten som i sin tur kanaliserar dem till landskapen.

Det återstår också att se hur stor organisation kommunerna behöver i framtiden då uppgifter flyttats bort.

Skolväsendet blir i varje fall kvar och för en ­större relativ vikt. En förstärkning av kommunens livskraft är även ett av de stora uppdragen framtidens kommuner har.

För den offentliga ekonomin är självfallet syssel­sättningen avgörande. Skatteintäkterna är ­beroende på om folk har jobb och i längden köpkraft.

De reformer som nu pågår behöver draghjälp av ett ekonomiskt uppsving.

Opinion
Opinion
21.5 kl 04:00
Opinion
20.5 kl 04:00
Opinion
20.5 kl 04:00
Visa fler
Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan