NyhetsbildZoom
Forskning visar att skolelevernas simkunskaper varierar från region till region. Foto: Lehtikuva

Var fjärde skolelev simmar dåligt

FNB -
Uppemot var fjärde skolelev i årskurs 6 simmar dåligt eller kan inte simma alls, visar en nationell undersökning.

Skillnaderna är stora mellan olika delar av landet och de kommuner där simundervisning inte finns på skolschemat skiljer sig ur mängden.

– I dessa kommuner är bara 63 procent simkunniga. I kommuner där undervisning finns för alla årskurser är å andra sidan 79 procent simkunniga, säger forskaren Matti Hakamäki på stiftelsen Likes, som jobbar med att främja folkhälsa och motion.

Likes har forskat om saken tillsammans med Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund samt Utbildningsstyrelsen. Svarsprocenten bland de 250 skolor som deltog i enkätundersökningen var 72.

Svaren visade att 76 procent av eleverna i årskurs 6 är simkunniga. Andelen har legat stabilt på ungefär samma nivå sedan 2011. Inga större skillnader finns mellan flickor och pojkar.

Simhallar hjälper

Undervisningen i skolan är inte ensamt avgörande för simkunskaperna. De som bor nära simhallar simmar bättre och resultaten påverkas tydligt av om det ordnas simskolor utanför skoltid.

Enligt de lärare som svarat på enkäten är den vanligaste orsaken till bristfällig simundervisning att kommunerna inte reserverat tillräckligt med pengar för ändamålet. Problemet är speciellt vanligt i kommuner utan egen simhall. I dem är det bara hälften som ordnar simundervisning för elever i årskurs 6.

– Det är oroväckande att man i många kommuner är redo att tumma på barnens simförmåga och säkerhet. Just skolornas simundervisning kan ju nå också de barn som av olika skäl inte har möjlighet att besöka simhallen regelbundet och lära sig simma, säger simundervisnings- och livräddningsförbundets ordförande Jukka Rantala.

Sjätteklassarnas simkunskaper har undersökts årligen sedan år 2000.

Andra läser just nu
Kommentarer


Äldre kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan