Enligt Kääriäinen har höjningarna för åtmistone Lammin Sahtis och Rakuuna Oluts del varit cirka tio procent av tre års omsättning.

– Vi gör inte sådana vinster som gör det möjligt för oss att betala detta. Jag tror inte att några företag går omkull, men betalningstiderna blir långa. Jag vet inte hur förnuftigt det här är, jag börjar ha måttet rågat, säger Kääriäinen.

Kääriäinen säger att det är hans korsägande i olika företag som har fått Tullen att reagera. Han äger cirka 40 procent av Lammin Sahti och 7 procent av Rakuuna Olut, det vill säga Bryggeri Helsinki. Dessutom äger Lammin Sahti drygt 12 procent av Bryggeri Helsinki. Åren 2003–2013 var han styrelseordförande för Turun Panimoliitto.

Kääriäinen säger att Tullen och Skatteförvaltningen anser att bland annat hans kopplingar äventyrar småbryggeriernas oberoende. Enligt lagen är ett småbryggeri berättigat till skattesänkningar om ölen har producerats juridiskt och ekonomiskt oberoende av företag inom samma bransch. Dessutom får bryggeriet producera högst 15 miljoner liter om året. Före 2015 var gränsen 10 miljoner liter.

Enligt lagen är oberoende småbryggerier berättigade till en accissänkning på 10–50 procent. Ärendet sköts av Skatteförvaltningen.

Tullens krav har förkastats tidigare

Tullstyrelsen har också tidigare försökt få småbryggerierna att betala mera skatt. 2005 motiverades kraven på högre skatt för tre bryggerier bland annat med att tillverkningen skedde i samma lokaler och bolagen hyrde apparatur till varandra. Förvaltningsdomstolen förkastade dock kraven och konstaterade att öltillverkarna har rätt att samarbeta och att företagen är oberoende av varandra både juridiskt och ekonomiskt.

Redan 1997 hävde Högsta förvaltningsdomstolen Tullstyrelsens beslut om att konkursdrabbade Lappeenrannan Panimo var beroende av Hartwall. Hartwall ägde 20 procent av Lappeenrannan Panimo.

HFD konstaterade då att lagen inte klart definierar vad som är juridiskt och ekonomiskt oberoende. HFD ansåg dock att det var klart att lagen om skattesänkningar var avsedd för att stöda småbryggeriverksamheten samt sysselsättningen och konkurrensen inom branschen.

Småbryggerierna tänker inte heller denna gång gå med på högre skatter utan domstolsprövning.

– Just denna kvarskatt är höjden av fräckhet. Det går ju till som i en bananstat. I beslutet sägs att en noggrann företagare borde ha tillräcklig koll på lagstiftningen inom sin bransch. Rättsväsendet har ju redan behandlat oberoendet två gånger, säger Kääriäinen.