NyhetsbildZoom
Jean-Claude Juncker (vänster) håller presskonferens med Joseph Muscat i Malta. Foto: Matthew Mirabelli

"Perfekt storm" för EU under 2017

FNB–TT–Wiktor Nummelin -
2017 kan bli ett år som helt avgör Europas framtid för många år framöver.

Raden av kriser skapar en rejäl utmaning när EU:s minsta medlemsland nu tar över som ordförande.

– Vi står inför en perfekt storm. De kommande tolv månaderna kommer att definiera Europas framtid, siar Maltas biträdande premiärminister Louis Grech.

Tillsammans med EU-ministern Ian Borg tar Grech emot nedresta EU-korrespondenter från unionens allehanda medlemsländer för att berätta om hur Malta tänker sköta ruljangsen under de kommande sex månaderna.

Migrationen står högst upp på listan.

– Det står nära våra hjärtan – och nära våra kuster, säger Grech, vars lilla ö länge tillhört de "frontstater" vars kustbevakare fått rycka ut och hjälpa flyktingbåtar på väg över Medelhavet.

"Vissa framsteg"

Som ordförandeland i EU ska Malta försöka lotsa fram medlemsländerna till någon form av enighet om hur flyktingkrisen ska hanteras.

Men det lär inte bli enkelt. Åsikterna går fortfarande kraftigt isär om hur EU ska hantera asylfrågor och invandring.

– Vi hoppas nå vissa framsteg, men vi vet också att det finns några länder som inte är intresserade av omfördelning, till exempel. Men vi jobbar på en potentiell kompromiss med någon form av solidaritet. Vårt jobb är att hitta en samsyn, säger Louis Grech.

Afrikanska avtal

Premiärminister Joseph Muscat betonar på en presskonferens att han alltid varit för en rättvis bördefördelning – men att man också måste lyssna till de andras åsikter.

– Några av våra kollegor i Östeuropa har en poäng: först av allt måste vi återfå kontrollen över våra yttre gränser, säger Muscat.

Vid hans sida talar EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sin tur om ytterligare samarbeten med länder därifrån flyktingarna och migranterna kommer.

– Vi måste diskutera med Libyen och andra länder om hur vi kan samarbeta bättre. Det är mer intelligent att europeiska företag investerar i Afrika än att alla dessa människor ska sätta sig i sina båtar, säger Juncker.

Svårt att nå ut

Malta blev EU-medlem 2004 och är i dag en av de medlemsstater där stödet för unionen är som störst.

– Det finns många fördelar. Maltas folk och företag har tjänat på den inre marknaden. Den fortsätter att skapa bättre jobb och bättre villkor. Och EU:s regionalstöd har under 13 år bokstavligt talat gett vårt land en ansiktslyftning, konstaterar Ian Borg.

En av hans uppgifter under det kommande halvåret blir att försöka få ut det budskapet även till de EU-skeptiker som nu tycks bli allt fler runt om i Europa.

– Vi måste kommunicera bättre vad EU gör för medborgarna. Vi kan inte bara nå ut till media i Bryssel-bubblan och de nationella regeringarna utan även till invånarna på kontinenten, säger Borg i Valletta.

Rätt frågor - fel svar

Premiärminister Muscat tar upp samma sak.

– Vi måste sluta skylla på folk som röstar på extremistpartier och i stället fokusera på deras oro, säger Muscat.

– De ställer rätt frågor. Extremisterna ger fel svar – men de är samtidigt de enda svaren som ges, säger premiärministern i Valletta.

Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan