I gruppen har man också önskat död åt kommunikationsminister Anne Berner (C) och fantiserat om att president Tarja Halonen dör en våldsam död.
Ilja Janitskin, som kallar sig chefredaktör för webbsajten MV-lehti, uppger i ett fäst inlägg att han utesluter personer som uppför sig osakligt. Oklart är hurudana kommentarer man behöver komma med för att på riktigt uteslutas från gruppen.
Det har utfärdats en europeisk arresteringsorder på Janitskin på grund av brottsmisstankar kopplade till MV-lehti. Janitskin är misstänkt bland annat för hets mot folkgrupp, grov ärekränkning, penninginsamlingsbrott, olaga hot och brott mot upphovsrätten.
FNB följde också med diskussionen i den öppna gruppen Suomi ensin (Finland först). Där ville deltagare bland annat införa globalt förbud mot muslimer och grunda folkdomstolar för politiker.
Många sannfinländare
Till Mitä vittua-ryhmä med mer än 22 000 medlemmar hör enligt FNB:s utredning Sannfinländarnas riksdagsledamot Teuvo Hakkarainen och minst 31 av kommunalvalskandidaterna som partiet räknat upp på sina webbsidor. Alla som hör till gruppen har nödvändigtvis inte själva anslutit sig till den.
Ifall någon ansluter en person till en hemlig grupp behöver personen inte godkänna inbjudan särskilt för att höra till gruppen. Den inbjudna kan om hen så vill lämna gruppen.
Den mest kända Sannfinländaren i gruppen efter Hakkarainen torde vara vice fullmäktigeledamoten i Tammerfors Terhi Kiemunki.
Kiemunki berättade för FNB på fredagen att hon inte själv sökt sig till gruppen och att hon tänker lämna den genast.
– Jag har aldrig anslutit mig till en sådan grupp och jag stödjer inte MV på något sätt. Någon kan säkert ansluta vem som helst till den. Jag har aldrig ens läst något där och använder inte den på något sätt, säger Kiemunki.
Hakkarainen och partisekreteraren Riikka Slunga-Poutsalo har inte svarat på FNB:s begäran om kommentar.
Både Hakkarainen och Kiemunki har dömts i tingsrätten för hets mot folkgrupp. Kiemunki tänker överklaga domen.
FNB hörde sig för hos de fyra största partierna om deras redan klara kommunalvalskandidater men endast Sannfinländarnas kandidater fanns samlade på ett ställe.
Rasistiska skriverier kan leda till åtal
- Hets mot folkgrupp förutsätter att en person tillgängliggör eller annars bland allmänheten sprider information, åsikter eller andra meddelanden där en grupp hotas, förtalas eller smäds på grund av ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning eller på grunder som är jämförbara med de nämnda grunderna.
- Brott mot trosfrid på nätet förutsätter att någon offentligt hädar Gud eller i kränkande syfte offentligen smädar eller skymfar något som annars hålls heligt inom en kyrka eller ett trossamfund.
- Ärekränkning är spridning av osanna uppgifter eller antydanden om någon så att gärningen är ägnad att orsaka skada eller lidande för den kränkta eller utsätta honom eller henne för missaktning.
SDP:s och Centerns partikanslier uppger att de ännu i det här skedet inte har uppgifter om kandidaterna. Samlingspartiet ville inte ge ut ofärdiga listor eftersom alla namn på listorna ännu inte tillkännagivits. Kandidatnomineringen håller på till slutet av februari.
Biträdande riksåklagare: Sluten grupp utesluter inte brott
Biträdande riksåklagare Raija Toiviainen påminner om att en grupp på 22 000 människor är stor. Hon betonar att det att en grupp på Facebook är sluten eller hemlig inte utesluter eventuella brott.
Samtidigt säger hon ändå att människorna i gruppen kan vara där av olika skäl. Det väsentliga i hennes tycke är att ta reda på om man går över den straffrättsliga tröskeln och vilka personerna är som vill smäda, förtala och hota minoriteter med våld.
– Det gruppen diskuterar låter på alla sätt mycket otrevligt. Innan man kan bedöma om man i en enskild diskussion gått över den straffrättsliga tröskeln bör verksamheten i gruppen utredas på bredare front, säger Toiviainen.