Nästan 47 procent säger nej till att överge vigselrätten. Drygt 20 procent har ingen klar åsikt i frågan och drygt 32 procent vill att vigselrätten ska gå över till det civila samhället.
Biskop Björn Vikström anser att kyrkan borde fundera på att ge ifrån sig vigselrätten. Detta eftersom en ändrad äktenskapslagstiftning också får praktiska följder för den lutherska kyrkan. Bara en knapp tredjedel av prästerna i Borgå stift är enligt enkäten inne på samma linje.
De regionala skillnaderna är stora och många är osäkra. Men i Helsingfors prosteri vill tre av fyra behålla vigselrätten. Även i domprosteriet, i Raseborg och i Korsholm vill fler än hälften behålla den. Ålands prosteri sticker ut åt andra hållet. Där vill drygt hälften av de svarande ge ifrån sig vigselrätten.
Många av de som svarat betonar att man inte löser kyrkans aktuella dilemma genom att backa, och den synen kunde sammanfattas med en av kommentarerna:
”Jag tycker att det vore lite fegt att ge ifrån sig vigselrätten på grund av den här frågan. Men det vore mest rejält om man inte kan respektera samhällets regler, som i mitt tycke är i samklang med kristen etik på den här punkten. Man kan inte både ha kakan kvar och äta upp den”.
Alla präster är ändå inte förbehållslöst för systemet med kyrklig vigsel. Det är inte ett självklart arrangemang, och historiskt sett är det ett ganska nytt påfund, som någon konstaterar i sina kommentarer.
”Det handlar om hur kyrkan förhåller sig till en icke-kyrklig funktion som vi har dragit social nytta av. Det här borde så fort som möjligt behandlas av kyrkomötet”, anser en av prästerna.
Äktenskapet är i grunden en samhällelig institution, och därför anser en del av prästerna i enkäten att kyrkan bör följa samhällets lagstiftning.
”Att avsäga sig vigselrätten löser egentligen inga problem. Problemet blir då i stället om man ska välsigna eller inte. Jag tror att man småningom övergår till att viga alla, och tillåter dem som av samvetsskäl inte kan göra det att ge uppgiften vidare till andra präster. Så är det till exempel i Norge.”
Det kan ta många år innan ett beslut om vigsel av samkönade är fattat, och den tiden borde kyrkan utnyttja till att äntligen jobba fram en genomarbetad syn på äktenskapet, säger Emma Audas, doktorand i systematisk teologi vid Åbo Akademi.
– När kyrkan sköter vigslarna är det helt enkelt för att staten gett kyrkan en uppgift, säger hon.
Men när kyrkan sköter vigseln förutsätts en bakomliggande teologi. Det finns större äktenskapliga frågetecken för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap.
– Många präster undrar vad de egentligen gör när de viger till äktenskap. Varför välsignar kyrkan äktenskap, varför är det kristet att gifta sig? Men om kyrkan är långsam med att uppdatera svaren på de frågorna ska ju till exempel samkönade par inte behöva lida för det.
"Om vi erkänner att ämnet är svårt och tänker lite djupare kanske vi kommer lättare framåt."
Emma Audas
doktorand i systematisk teologi vid Åbo Akademi– Om vi erkänner att ämnet är svårt och tänker lite djupare kanske vi kommer lättare framåt. Det ena diket vi kan hamna i är att säga att kyrkans äktenskapssyn är enkel och självklar – att det handlar om ett förbund mellan man och kvinna, punkt slut. Det andra diket är att påstå att kyrkans äktenskap kan vara vad vi än väljer att säga att det är. Största fällan just nu är att vi förfaller till att diskutera på ett ytligt och förenklat plan, det fördummar alla parter i onödan.
Emma Audas forskar i kyrkans äktenskapssyn och är själv präst.
– Jag ser mitt arbete som en länk i en lång kedja. Det vi beslutar i dag kommer vi inte att få ansvarsfrihet för om en viss tid. Därför gäller det att tänka igenom vad vi beslutar.
Bo-Göran Åstrand, kyrkoherde i Jakobstad, har tillsammans med tretton andra präster lämnat in ett kompromissförslag till kyrkomötet för behandling i maj. Enligt det ska kyrkan få viga samkönade, men präster måste inte viga om det strider mot deras äktenskapssyn.
– Jag hoppas att det här är en möjlig väg att gå. Annars är jag rädd att denna knäckfråga kommer att atomisera kyrkan i sina beståndsdelar. Frågan kan i värsta fall göra att kyrkan går sönder i endera flanken. Kyrkan har allt att förlora på en ytterligare splittring.
Detaljerna i förslaget är ännu inte utredda. Till exempel är det oklart om konservativa kyrkoherdar kan bli skyldiga att upprätta sina kyrkor för de här vigslarna. Åstrand hoppas nu att förslaget åtminstone utreds i detalj av kyrkomötet. Men för att gå igenom krävs att minst tre fjärdedelar, eller 82 av de 109 ombuden, i kyrkomötet stöder det.
Emma Audas ser förslaget som en öppning.
– Här kan man dra tydliga paralleller till tiden när prästämbetet öppnades för kvinnor. Då var det många som kände att de inte kunde jobba tillsammans med kvinnliga präster, och deras syn respekterades i väldigt hög grad Väjningsmöjligheten kan vara en lika framkomlig väg den här gången, även om det samtidigt kunde bli rätt utmanande med två äktenskapssyner i kyrkan, säger hon.
– Det viktiga är att det som var förbjudet i går aldrig kan bli påtvingat i dag. Om vi går in för vigsel av samkönade par kan en bra präst inte bli en dålig präst över en natt även om han eller hon inte är lika snabb att ställa om, säger Audas.