NyhetsbildZoom
Henrik Othman.

Big Data ryms i liten ficka

Henrik Othman -
Du handlar med kort, gillar saker på Facebook, gör sökningar på Google och har lokaliserings­funktionen aktiverad på din mobiltelefon. Du lämnar djupa spår efter dig. Det kallas för Big ­Data. Den som kan analysera Big Data kan också ha nyckeln till makten.

Analysen av Big Data kan ha spelat en avgörande roll både för utgången i brexitomröstningen och i Donald Trumps valseger.

Det är Big Data som – i sin oskyldigaste form – ger verktyg som hjälper att skräddarsy mål­inriktad ­annonsering just till dig. Det är ingen slump att det dyker upp annonser för hotell i London på din ­Facebooksida just som du eller kanske rentav din partner googlat på resor till den engelska huvudstaden.

Big Data vet inte bara vem du är utan också vilka du umgås med.

Det finns de som säger att den som kan ­analysera Big Data inte bara känner dig bättre än vad din partner gör, utan rentav bättre än vad du tror att du känner dig själv.

Och då behöver man bara komma åt en människas likes på Facebook.

Senaste numret av svenska tidskriften ETC (3/2017) har en bra sammanfattning om vad man vet om hur Big Data används och hur det här kan ha påverkat utfallet i den brittiska folk­omröstningen och det amerikanska presidentvalet.

En av förgrundsfigurerna är den polskfödde ­forskaren Michal Kosinski, verksam i USA som ­redan 2012 visade att det, baserat på ett genomsnitt av 68 Facebook-likes, var möjligt att för­utse en amerikansk användares (med 99 procents ­säkerhet) hudfärg, sexuella läggning (89 procent) och huruvida man röstade republikanskt eller ­demokratiskt (85 procent).

Inte nog med det, enligt ETC kunde man fastslå allt från intelligenskvot, religiös tillhörighet till ­alkohol-, cigarett- och drogvanor.

Kosinski hävdar att han med 70 likes visste mer än personens vänner, med 150 likes mer än föräldrarna och med 300 mer än vad deras partner ­visste.

Bara ett par veckor efter att Kosinski presenterat sina resultat ändrade Facebook sina inställningar så att gillandena som standardinställning blev privata.

Men Kosinski hade inga svårigheter att få ­tillåtelse att använda Facebookanvändarnas fakta, och mängder av appar och onlinefrågesporter förutsätter att du delar dina privata uppgifter för att kunna köra dem.

Kosinski är bara en aktör, och en aktör som håller sig till den akademiska forskningens regler om öppenhet.

Betydligt gåtfullare än så är det brittiska företaget Cambridge Analytica.

Samma dag som Donald Trump utropats till ­Barack Obamas efterträdare gick företaget ut med ett pressmeddelande, som återges i ETC-artikeln: ”Vi är mycket glada över att vår revolutionerande analysmetod av digital kommunikation spelat en så integrerad del i president Trumps seger”.

Tidigare, i november 2015, annonserade (!) Nigel Farages brexitkampanj att man anlitat Cambridge Analytica för att stödja sin onlinekampanj.

I Michal Kosinskis historieskrivning har före­taget använt hans analysmodell i stor skala för politiska­ syften.

ETC skildrar ett framträdande av företagets vd Alexander Nix på en konferens i USA där denne ­genom bred analys av mängder av källor kan ­skapa en modell som kan ”förutsäga personligheten hos varenda vuxen människa i hela USA” och därmed ge verktyg för exakt målinriktad reklam och propaganda.

Om ett enskilt analysföretag som Cambridge Analytica har tillgång till så närgångna analysverktyg vore det naivt att inbilla sig att inte statliga säkerhetstjänster med obegränsade resurser inte skulle ägna sig åt liknande granskning.

Det har snart gått 70 år sedan George Orwell skrev sin dystopi ”1984” med en allseende Storebror som kärna i det toppstyrda samhället.

Orwell hade inte en aning om vad som komma skulle.

Storebror var en liten parvel i jämförelse med det vi upplever 2017. Det är vi själva som öppnat för den digitala Storebror – och han bor i din ficka.





opinion
Opinion
28.3 kl 07:27
Opinion
28.3 kl 07:26
Visa fler
Andra läser just nu
Lokalt
28.3 kl 15:46
Lokalt
28.3 kl 18:05
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan