– Det är typiskt med förseningar i projekt av det här slaget, men båda avfyrningarna är nog ovanligt försenade, säger professor Jaan Praks, som leder satellitprojekten på Aalto-universitetet i Esbo.
– Länge sade vi oss tävla mot Västmetron men där ser vi nu ut att vinna.
Senare i vår blir det klart vilkendera av de finska satelliterna som kommer först ut i rymden. Men det avgör inte med säkerhet vilkendera satelliten som först inleder sin egentliga mission. Aalto-2 ska nämligen först fraktas till den Internationella rymdstationen ISS vars manskap senare släpper ut satelliten för att samla in information från termosfären.
Kanske fler i sommar
Trots att man fortfarande väntar på avfyrningarna har den kanske viktigaste delen av projektet redan blivit verklighet eftersom det nu finns en stor mängd utbildade rymdtekniker i Finland. En av dem är Tuomas Tikka som gjorde sitt diplomarbete på Aalto-1 och som nu är vd för Reaktor Space Lab. Ifall allt går som planerat får hans företag skjuta upp den första kommersiella finska satelliten i sommar. Det sker före ett annat företag med Aalto-anknytning skjuter upp sin satellit.
– Det handlar om en demosatellit vars teknik utvecklats utifrån Aalto-2. Nu när vi har en firma, måste vi visa att vi fortfarande kan bygga de här, säger Tikka.
De första finska satelliterna avfyras långt bort från moderlandet. En arbetsgrupp på Arbets- och näringsministeriet håller på att förbereda en nationell rymdlag. Syftet med lagen är att skapa en stabil verksamhetsmiljö för aktörerna i branschen och också att måna om de finska branschföretagens konkurrenskraft.
Aalto-1 födde Aalto-2
- Byggandet av satelliten Aalto-1 började hösten 2010. Aalto-2 började man bygga 2012.
- Mer än 80 studerande har deltagit i planeringen och byggandet av A-1. För A-2 behövdes ett tiotal personer.
- Uppskjutningen av A-1 skulle ursprungligen ske i början av 2015, men det senaste beskedet är att den sker i Indien i maj. A-2, som sändes för avfyrning sommaren 2016, kommer sannolikt att skjutas upp från USA i april.
- De studerande har själva planerat stommen, radion, antennerna och solpanelerna till båda satelliterna. Solpanelerna alstrar den elektricitet som satelliterna behöver.
- Nyttolasten i A-1 består av en spektrumkamera som VTT byggt, Meteorologiska institutets plasmabroms och strålningsmätare som byggts av studerande på Helsingfors universitet och Åbo universitet. A-2 mäter termosfärens egenskaper och har med sig ett plasmainstrument från Universitetet i Oslo.
- A-1 väger kring 4 kilo, A-2 är cirka 2 kilo.
Hundratals satelliter i kö
Branschen new space växer fort. Vid sidan av den traditionella och dyra rymdtekniken uppkommer nu affärsverksamhet som utgår mer från serieproduktion och som Aalto-satelliterna på mindre än tio kilo är ett exempel på. Det är relativt billigt att bygga sådana här nanosatelliter och därför också lockande för mindre uppstartsföretag.
– Just nu finns det globalt sett kring 600 satelliter som ska skjutas upp i år. Det är en jättestor mängd eftersom det finns totalt kring 1 500 fungerande satelliter i rymden, säger Praks.
Konkurrensen är hård men finländarna har goda chanser att klara sig bra.
– Det är ännu inte klart vilket företagskluster som kommer att dominera de kommersiella marknaderna i framtiden, säger direktör Kimmo Kanto på Tekes.