Planerna på att starköl och alkoholläsk ska få ­säljas i dagligvaruhandeln borde inte förverkligas med tanke på konsekvenserna och att inte ett enda ­expertorgan har stött lagförslaget.

Det påpekas i ett angeläget ställningstagande som har undertecknats av 18 riksdagsledamöter från olika partier. Att 14 av undertecknarna representerar Centern är anmärkningsvärt med tanke på att det är Centerns Juha Rehula som driver frågan om en liberalare alkohollagstiftning.

Men för de finlandssvenska väljarna är det kanske­ ännu mer uppseendeväckande att Mats Nylund utgör den enda SFP-riksdagsledamoten som har satt sitt namn på protesten mot starköl och starkare alkoholläsk i livsmedelsaffärerna.

Det betyder förstås inte att alla andra SFP-riksdagsledamöter nödvändigtvis är för starköl till ­affärerna. Men onekligen visar det på politiskt ­kurage att flagga för en tydlig ståndpunkt i denna omstridda fråga.

Då Mats Nylund medverkade i en alkoholdebatt i Slaget efter tolv (Yle 20.3) uttryckte han förvåning över att kunskap och fakta inte tycks spela samma roll i politiken som tidigare. Tidigare skulle politiska beslutsfattare inte ha vågat köra över en enig forskarkår.

Att kunskap i dag inte verkar ha samma tyngd är knappast något annat än symptom på att populismen också har intagit en framträdande roll i de etablerade partierna. För många väljare är frågan om stark och lättillgänglig alkohol viktigare än den borde vara ur ett individuellt hälsoperspektiv.

Vissa tror att förbudstiden och de oönskade effekterna i form av ökade lagbrott med spritsmuggling fortfarande sätter sina spår i dagens alkoholdebatt. De kan förstås ha rätt i viss mån. Men mer handlar det nog antagligen om att marknadsekonomin och liberalismen går hand i hand och att den här samhällsutvecklingen i sin tur gröper ur statsmaktens möjligheter att sätta sig över hur människan väljer att leva sitt liv.

Frågan om starköl i affärerna innehåller också­ ett generellt businesstänk. Ju mer marknads­orienterat samhälle vi får desto mer träder aspekter om folkhälsan i bakgrunden.

Institutet för välfärd och hälsa har påpekat­ att det finns starka bevis på att 2004 års sänkning av alkoholskatten fick konsekvenser i en ökad dödlig­het hos både kvinnor och män, men framför allt i grupper med de lägsta inkomsterna.

Då alkoholskatten igen höjdes år 2007 började­ ­både totalkonsumtionen av alkohol och den alkohol­relaterade dödligheten minska. Alltså har forskarna goda grunder för sina farhågor om att en ny liberalisering kan få vådliga konsekvenser för vårt lands folk.

Riksdagsledamöterna i ställningstagandet mot en liberalare alkohollagstiftning irriteras av att för­delarna styrs till alkoholnäringen medan­ nack­delarna och kostnaderna utlokaliseras till offentliga­ sektorn.

Då alkoholen debatterades i Slaget efter tolv ifråga­satte alkoholforskaren Peter Eriksson den allmänna uppfattning många tycks ha om att ­mellan- och sydeuropéerna är så mycket bättre än oss att hantera alkohol.

Enligt Eriksson är uppfattningen förlegad. I och med att familjebanden har upplösts har även ­drickandet söderöver blivit mer berusnings­inriktat. Den som tvivlar uppmanas tillbringa en lördag kväll bland unga i en brittisk småstad.

Förslaget till ny alkohollag innehåller många bra saker, bland annat vad gäller mikrobryggerierna och utskänkningen på restauranger. Men förslaget om att livsmedelsaffärerna ska börja sälja starkare drycker än mellanöl är ett uttryck för en populism som kan bli dyr för vårt land.