Europeiska friidrottsförbundet (EAA) vill stryka alla gamla Europarekord inom friidrotten.

Anledningen är att flera av de tidigare rekorden misstänks ha satts av dopade friidrottare.

Antti Pihlakoski, som sitter i styrelsen för EEA, bekräftar nyheten, som Ilta-Sanomat var först att rapportera om.

I fortsättningen ska det enligt planerna finnas tre kriterier för rekordresultat. För det första måste rekorden komma i tävlingar där internationella delegater är närvarande. För det andra måste proverna från rekordhållarnas dopningstest förvaras i tio år, och för det tredje måste den som sätter rekordet ha ett visst antal dopningstest bakom sig som gjorts utanför tävlandet.

– Detaljerna måste ännu finslipas och begrundas, säger Pihlakoski.

Dopning gav goda resultat

Bakgrunden till planerna är de gamla dopningsspökena. En del av rekorden inom friidrotten är fortfarande från 1980-talet, och i skenet av det som senare kommit fram om dopningen i dåvarande östblocket ter det sig klart att förbjudna preparat hade en del i de goda resultaten.

– Det var en mycket central orsak, säger Pihlakoski.

I sprinterlöpning och kastgrenar innehar östblockets idrottare fortfarande en ansenlig del av rekorden, rekord som sattes i en tid då man inte utförde tester utanför tävlingarna. Tester utanför tävlingarna började göras 1988.

Oslagbara rekord

DDR:s Marita Koch innehar Europarekordet på damernas 400 meter, ett rekord som hon satte 1985, och Tjeckoslovakiens Jarmila Kratochvílová håller rekordtiden 1.53,28 på 800 meter, som hon sprang 1983.

För dagens idrottare är både Kochs och Kratochvílovás rekordtider ouppnåeliga.

Det samma gäller Sovjetunionens Natalja Lisovskajas kulstötningsrekord på 22,63 och DDR-idrottaren Gabriele Reinschs diskusrekord på 76,80.

Mellan raderna i IAAF:s världsrekordslistor ligger samma frågor som i de europeiska rekordlistorna. Åtta rekord i damernas individuella friidrottsgrenar är från 1980-talet, och dagens idrottare har inte kommit i närheten av dem.

Men alla dessa goda siffror är inte produkter av östblocket. Världsrekorden på damernas 100 och 200 meter, 10,54 och 21,34, har väckt förundran ända sedan USA:s Florence Griffith-Joyner sprang dem i OS i Seoul 1988.