Häkkänen säger att Justitieministeriets, Inrikesministeriets och Försvarsministeriets lagpaket kräver en noggrann beredning och samordning.

Han säger att om man ska göra begränsningar eller textändringar i grundlagen, måste analysen som besluten grundar sig på vara kristallklar, eftersom den på samma gång kommer att fungera som ett principbeslut om hur man kan använda sig av snabbt tillvägagångssätt i liknande fall.

Ifall man kommer att använda sig av en snabbare behandlingsprocess i samband med underrättelselagstiftningen, säger Häkkänen att Justitieministeriet är redo för en snabb behandling, enligt beräkningar under hösten.

– Olika ministerier har olika steg och olika situationer, säger han.

Häkkänen blev tillfrågad om i vilket skede underrättelselagstiftningen skulle vara utan fredagens händelser i Åbo.

– Oavsett skulle det handla om en snabb tidtabell. Jag tänker inte annorlunda nu än innan Åbofallet.

Häkkänen understryker att man knappast kan hindra enskilda individers vettlösa brott, även om myndigheterna skulle ha hur mycket resurser och befogenheter som helst.

– Man måste ändå ha tillräckliga befogenheter, så att man har gjort allt som kan göras för att hindra brott.

Han säger ändå att så som man sett hända i Europa så händer det hemska saker trots att underrättelsemyndigheterna har omfattande befogenheter.

– Man kan inte säga att om man nu vidtar åtgärder för att kontrollera personer som befinner sig olagligt i landet, eller för att få uppgifter om var personer befinner sig, eller för att göra underrättelselagen mer smidig, så försvinner alla hot, säger Häkkänen.

Att godkänna lagen kräver att grundlagens bestämmelser om dataskydd måste ändras. För att man ska hinna ändra grundlagen under denna valperiod måste fem sjättedelar av riksdagen stå bakom att ärendet behandlas snabbare än vanligt.

Häkkänen sade till FNB i måndags att han tror att man kommer att hitta tillräckliga grunder för att försnabba processen.