De ekonomiska utsikterna för såväl de svensk- och finskspråkiga medierna är dystra, och trenden väntas inte vända. Nedgången ser snarare ut att accelerera när det gäller dagtidningarnas upplaga och annonsering. - Men om man vidtar åtgärder nu så kan större katastrofer kanske undvikas, säger Tom Moring, professor i journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Han är redaktör för utredningen Ett livskraftigt medielandskap på svenska i Finland, som offentliggjordes på måndag. Enligt utredningen måste de finlandssvenska medierna satsa på fördjupat samarbete för att spara pengar och kunna tävla med de finsk- och engelskspråkiga konkurrenterna. I synnerhet det digitala utbudet måste utvecklas och göras mer attraktivt för läsarna. De finlandssvenska mediecheferna är ense om att det är dags att kavla upp ärmarna och börja söka nya samarbetsformer. Med gemensamma muskler kan man kanske till och med nå över språkbarriären till den finska publiken. - Tidigare har det inte funnits en krismedvetenhet, vi har konkurrerat mot varandra. I dag är situationen helt annorlunda, säger Camilla Berggren, ansvarig chefredaktör för Vasabladet. Hon får medhåll av direktören för Svenska Yle, Marit af Björkesten. Båda poängterar att de finlandssvenska medierna har gemensamma intressen utöver att rädda den egna produkten. - Journalistik på svenska i Finland är en av grundbultarna för den svenskspråkiga minoriteten, liksom skolan. Blir vi hemskt små och smala inverkar det på hela gruppen och Finlands tvåspråkighet, säger Berggren. Redan tidigare har förslagen om ett eventuellt samarbete på innehållssidan mellan Svenska Yle och de finlandssvenska dagstidningarna fått grönt ljus. - Den svåra biten är att definiera vad som ska vara unikt och var man kan samarbeta, säger Björkesten. Jan Snellman, redaktionschef för nyhetsbyrån FNB konstaterar i sin tur att om redaktionerna kan undvika dubbelarbete har man redan kommit långt på vägen. Ett första steg kunde vara en samordnad veckoplanering. Ett annat konkret förslag som får stöd av mediecheferna är att göra allt svenskt material tillgängligt på en digital plattform mot ett gemensamt betalningssystem. De finlandssvenska medierna har i synnerhet haft svårigheter med att nå yngre publik. Dels beror det på att det inte finns kvällspress och kommersiella tv- och radiokanaler på svenska i Finland, dels på att många i synnerhet i Österbotten vänder sig till det rikssvenska medieutbudet. - Jag tror att det skulle vara viktigt att vi lär oss att stöda oss bättre på det svenska utbudet och det som finns i Sverige och göra det till en av våra resurser, säger Moring. Barbro Teir, vd och ansvarig utgivare för KSF Medias tidningar påpekar att de finlandssvenska tidningarna är i en besvärlig konkurrenssituation när det kommer till de yngre läsarna. - Vi är lite i en rävsax där. Vi borde med våra marginella resurser producera mycket mer intressanta digitala koncept för att kunna ge mervärde till de yngre konsumenterna och ha en chans mot de finsk- och engelskspråkiga medierna. Men som det konstateras i utredningen, vi har varit alldeles för defensiva gällande det digitala utbudet, säger Teir. Pär Landor, chefredaktör för Åbo Underrättelser påpekar ändå att det trots de dystra utsikterna finns möjligheter digitalt. - Det finns relativt mycket trafik på webbsidorna. Vi får nog ut det lokala innehållet och lär oss ganska snabbt. Men de nya digitala satsningarna kräver ekonomiska satsningar. Då krävs det nog att ägarna tror på att vi kan vända det här, säger Landor. Mediecheferna uppger att de har debatterat eventuella samarbetsformer intensivt, men att ingenting konkret ännu beslutats hittills. Vad som blir nästa steg i processen kommer troligtvis att klarna nästa höst. Tidningshusen HSS Media och KSF Media ligger tillsammans med Svenska social- och kommunalhögskolan och Stiftelsen för Åbo Akademi bakom utredningen.