Inrikes
20.8.2014
Kommunerna blir betalautomater
Vårdreformen förvandlar kommunerna till betalutomater utan reellt inflytande. Är det i enlighet med grundlagen?
Kommundirektörerna Rurik Ahlberg i Korsholm och Michael Djupsjöbacka i Kronoby ifrågasätter den aktuella social- och hälsovårdsreformen i första hand för hur den inverkar på förhållandet mellan makt och ansvar.
Ahlberg inser att Finland har stora ekonomiska utmaningar, men att vårdreformen i sin nuvarande form nog representerar en för långt driven centralisering.
Djupsjöbacka är inne på exakt samma linje. Han anar att det finns element i social- och hälsovårdspropositionen som inte rimmar särskilt väl med den grundlagsstadgade principen om kommunal självstyrelse.
– Det att kommunernas budgeter ska underställas ministeriet för fastställelse kommer kanske grundlagsutskottet att ha åsikter om. Det liknar närmast ett förstatligande, säger Djupsjöbacka.
Det här gäller i all synnerhet som cirka 90 procent av landets kommuner inte får in mer än en representant i vårdområdets samkommunfullmäktige.
Kommunerna har fortsättningsvis ansvar för välfärden medan inflytandet vittrar bort.
– Kommunernas solidaritet kommer att ställas hårt på prov, tror Djupsjöbacka.
Michael Djupsjöbacka konstaterar att den regering som startade upp KSSR-processen för åtta år sedan gjorde misstaget att lämna den specialistledda sjukvården utanför.
– Nu gör man en korrigeringsmanöver som bidrar till att vi hamnar helt i andra diket. Grundlagsutskottet får mycket att fundera på.