Kommundirektörerna Rurik Ahlberg i Korsholm och Michael Djupsjöbacka i Kronoby ifrågasätter den aktuella social- och hälsovårdsreformen i första hand för hur den inverkar på förhållandet mellan makt och ansvar. Ahlberg inser att Finland har stora ekonomiska utmaningar, men att vårdreformen i sin nuvarande form nog representerar en för långt driven centralisering. Djupsjöbacka är inne på exakt samma linje. Han anar att det finns element i social- och hälsovårdspropositionen som inte rimmar särskilt väl med den grundlagsstadgade principen om kommunal självstyrelse. – Det att kommunernas budgeter ska underställas ministeriet för fastställelse kommer kanske grundlagsutskottet att ha åsikter om. Det liknar närmast ett förstatligande, säger Djupsjöbacka. Det här gäller i all synnerhet som cirka 90 procent av landets kommuner inte får in mer än en representant i vårdområdets samkommunfullmäktige. Kommunerna har fortsättningsvis ansvar för välfärden medan inflytandet vittrar bort. – Kommunernas solidaritet kommer att ställas hårt på prov, tror Djupsjöbacka. Michael Djupsjöbacka konstaterar att den regering som startade upp KSSR-processen för åtta år sedan gjorde misstaget att lämna den specialistledda sjukvården utanför. – Nu gör man en korrigerings­manöver som bidrar till att vi hamnar helt i andra diket. Grundlagsutskottet får mycket att fundera på.