Då stadsstyrelsen i Karleby samlades igen efter sommaruppehållet var föredragningslistan lång och omväxlande. Här fanns till exempel ett utlåtande om hur man kan minska kommunernas förpliktelser. Det mesta som nu diskuteras mellan stat och kommun handlar ytterst om pengar. De stora reformer som planeras har formellt som mål att skapa större effektivitet. Servicen ska utvecklas och effektiviteten öka. I praktiken handlar det om hur den offentliga sektorn kan minska sina kostnader. Den stora vårdreformen leder knappast till att vi får en billigare vårdapparat. Byråkratiska manövrar brukar inte ge de besparingar som varit motivet för reformerna. Ofta har det gått tvärtom. Vi har skapat nya kostnader. Gällande sjukvården får vi räkna med att den blir ännu dyrare i framtiden. Befolkningsstrukturen är sådan att det krävs större insatser i framtiden. Alla är väl överens om att vi ska kunna erbjuda alla den bästa vård som finns att tillgå. Vi kan inte medvetet gå längre på linjen att vi prioriterar bort människor i vården på ekonomiska grunder. De fem storområden som skissats upp kan i och för sig vara en vettig uppdelning. Att man genom vårdreformen räddar kommunernas ekonomi är osannolikt. Men om vi får en ännu bättre vård har vi i varje fall vunnit en del. På stadsstyrelsens föredragningslista fanns även en strategi för hur Karleby stad ska utveckla idrottstjänsterna. Strategier av denna typ stämmer till eftertanke, men brukar ändå inte uppfattas som några stora politiska vägval. Fritidssektorn är att se som en krydda som politikerna inte kan prioritera högst. Skola, vård och omsorg har företräde. Så måste det väl också vara. Vården tar över halva budgeten i anspråk. Och visst har man nått resultat. Medellivslängden har ökat. Samtidigt har vi fått en situation där de unga inte rör på sig lika mycket som tidigare då vardagen tvingade på människorna fysiska aktiviteter. Man har konstaterat att de ungas kondition blivit sämre. På sikt kan det stå samhället dyrt. Investeringar i motion är redan ur den synvinkeln motiverade. Det behöver nödvändigtvis inte vara skrytbyggen. Men det behöver finnas möjligheter att utöva många former av motion och det ska finnas evenemang som uppmuntrar till egen aktivitet. Toppidrotten kan vara en sådan stimulans, men den ska inte överbetonas. Det viktigaste är att allmänheten är motiverad att röra på sig för sitt eget välbefinnande. Här har den frivilliga sektorn en viktig roll. Samhället behöver inte stå för fiolerna, åtminstone inte för hela kostnaden. Med mindre insatser kan man få bra utdelning. Ett mångsidigt utbud bidrar också till att öka stadens och regionens dragningskraft. För ett regioncentrum är det viktigt att man lyckas rekrytera arbetskraft också utifrån. Det som kan verka som lyx i en budget kan i verkligheten vara den bästa investeringen. Vi får inte heller begränsa oss till idrott och motion. Även andra fritidsaktiviteter bidrar till en förbättrad folkhälsa. Här gäller samma som i idrotten, eliten kan fungera som motivationshöjare. Om man ser på besparingsmöjligheter är det också av stor vikt att vi får bukt med ungdomsarbetslösheten. Arbetslöshet är ofta en del då en människa slås ut. Att en ungdom slås ut är synnerligen dyrt för samhället. I stället för att bidra till kassan får samhället stora kostnader för många år framåt. Alla satsningar på att få in unga på arbetsmarknaden är lösamma.