Vid årsskiftet träder en ny kommunallag i kraft, åtminstone är avsikten den. Den nya kommunal­lagen ska ersätta lagen från 1995. Samhället förändras och det är naturligt att kommunallagen måste justeras med jämna mellanrum. En av avsikterna med den nya lagen är att förbättra kommunmedlemmarnas möjligheter att påverka i beslutsfattandet. Mot den bakgrunden är det lite ironiskt att lagen kommer till utan någon egentlig debatt på bredden. Det verkar som om inte ens de mest centrala beslutsfattarna i kommunerna fått någon ärlig chans att sätta sig in i och påverka hur lagen utformas. Regeringens förslag till lag har visserligen varit på runda. Kommunerna hade chans att ge sina utlåtanden före utgången av augusti. I de flesta kommuner ligger beslutsfattandet mer eller mindre nere under sommaren. De beredande tjänstemännen ska även ha ut sina semestrar. Att formulera ett ställningstagande under sommaren kan vara krävande. I och för sig verkar det som om förslaget till ny lag i rätt hög grad tillfredsställer kommunerna. Men här kan finnas delar som man vill granska grundligare. Nu låter det sig inte så lätt göras. Finansministeriet som begärt in utlåtanden har listat 25 frågor som man speciellt önskar få kommunernas åsikter om. Men redan det kräver en hel del av kommunerna. En av frågorna är vad man anser om begreppet kommunal verksamhet. I följande fråga lyfter man fram kommunernas uppgifter och ansvar för att ordna service. Det handlar även mycket om valbarhet till olika kommunala organ. Stadsstyrelsen i Karleby har svarat på frågorna. Ett påpekande gäller förslaget om att skilja på övervakande och beslutsfattande i de kommunala bolagen. Stadsstyrelsen som i praktiken ska ha den övervakande rollen borde inte vara för insyltad i bolagens styrande organ. I Karleby är man inom stadsstyrelsen orolig för hur man i den situationen kan få folk som förbinder sig till stadens strategiska mål med i bolagen. Det handlar om hur man ska kunna ordna ägarstyrningen av bolagen. Här finns sannolikt en risk. Kommunerna tvingas bolagisera sina affärsverk som är en viktig del av den kommunala ekonomin. Det behöver förstås inte finnas några meningsskiljaktigheter om målen och hur man når dit. Men om ledningen för bolagen inte är bundna till kommunens strategier kan det naturligtvis uppstå problem. Att kommunallagen förnyas samtidigt som regeringen inte verkar komma någon vart med vårdreformen och kommunstrukturreformen gör det inte lättare för kommunerna att ge sina ut­låtanden. De flesta kommer liksom Karleby att reservera sig gällande vårdreformen. Frågan är om kommunerna får tillräcklig kontroll över de storområden som man enligt planerna ska skapa. Kommunerna har ansvaret för att det finns service, men kan inte påverka serviceproduktionen i praktiken. Tanken att förbättra invånarnas påverkningsmöjligheter är bra. Frågan är sedan hur man bäst aktiverar medborgarna och får till stånd beslutsprocesser beaktar folkviljan. Kommunalvalet är en grundpelare. Kommunfullmäktige har i första hand som uppgift att göra upp budgeten och att välja personer till de övriga beslutande organen. Kommunpolitikerna har en reell möjlighet att påverka invånarnas vardag. Tyvärr tenderar valdeltagandet i kommunalvalen att minska. Det är kanske ett tecken på att kommunmedlemmarna inte litar på att deras röst ändå hörs.