Skolorna har fortfarande svårt att få behöriga klasslärare och ämneslärare. Svårast är det att få specialklasslärare. Läget är mest bekymmersamt i Helsingfors, Esbo, Kyrkslätt och Vanda där 10­–20 procent av tjänsterna saknar behöriga lärare. I Grankulla är det lite bättre. Niclas Grönholm påpekar att ­lärarbristen har varit oförändrad i tiotals år. Han ser en tydlig trend: Vissa skolor är mer attraktiva, andra mindre. – Små grundskolor med två till fem lärare ligger sämst till. Där byts ­lärarna ofta och det är inte bra för eleverna, säger han. – Lärarna vill arbeta kollegialt och söker sig till större skolor med fler lärare. Helsingfors utannonserar ordinarie lärartjänster ett par gånger på vårvintern och vikariaten en gång. Staden följer de löner och den ­undervisningsskyldighet som kollektivavtalet och lagen föreskriver. Om lönen kan variera väljer staden det högre alternativet. Utöver det ­erbjuds anställda till exempel motionssedlar och rabatt på teater­biljetter. – Jag tror inte det är avgörande för att få nya lärare men det kanske får våra lärare att stanna längre. Vi satsar stora pengar på att renovera skolbyggnader och på undervisningsverktyg. Det kanske ökar dragningskraften mer. Lärare förundrar sig ibland över varför kommunerna utannonserar lärartjänsterna i januari. Nya lärare som utexamineras i juni har liten möjlighet att få de jobben. Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänsten i Esbo, ­säger att det beror på att den kommunala förvaltningen behöver vårvintern för planering av följande skolår och att tjänsterna ska till­sättas innan sommarens semestrar inleds. – Vi kan inte anpassa vår planering till lärarnas examination. De kan ju söka tjänsterna följande år när de utannonseras, säger Högström. Också i Kyrkslätt är omkring 20 procent av lärarna i grundskolan obehöriga. Mikael Flemmich, chef för svensk dagvård och utbildning, säger att ­elva av 33 klasslärare och tre av 31 ämneslärare är obehöriga, men ­däremot ingen av speciallärarna och specialklasslärarna. Lärarsituationen är något bättre i Vanda och Grankulla. Berndt-Johan Lindström, direktör för det svenskspråkiga området i Vanda, undrar vart alla nya lärare försvinner. – Jag blir fundersam när kollegorna i Österbotten har 50–100 behöriga lärare som söker en tjänst. Vad gör alla de som inte får tjänsten? Är de arbetslösa eller jobbar de med ­annat, undrar han. Heidi Backman, bildningsdirektör i Grankulla, har i år endast sju obehöriga lärare i grundskolan och är rätt nöjd med läget. – Lärarbristen är inget problem för oss. Troligen beror det på att ­våra skolor uppfattas som trygga och trevliga. Utbildningscheferna vill ha en svensk lärarutbildning i Helsingfors. – Kompletterande utbildning för dem som saknar behörighet har ­inte lyckats. Problemet är i stort sett oförändrat sedan 1980-talet, säger Högström. Hon påpekar att bristen på barnträdgårdslärare minskade betydligt sedan svensk utbildning startades i Helsingfors. Endast Heidi Backman tycker att det räcker med en utbildning som ger obehöriga vikarier full behörighet. Åbo Akademi startar en sådan utbildning redan i höst i Helsingfors. Utredningen över lärarsituationen, som Åbo Akademi gjorde i våras, ger en annan bild. Den visar att det finns endast femton lediga lärartjänster i Helsingfors och Esbo. Utbildningscheferna talar om ett 70-tal. Prorektor Christina Nygren-Landgärds vid ÅA som ledde arbetet säger att utredarna sökte detaljerad information om var de obehöriga lärarna finns, men fick inget svar. – Därför analyserade vi utannonserade tjänster och följde upp dem under våren. De kom fram till att Helsingfors och Esbo saknar 15 behöriga lärare. – Vi måste utgå från det som är universitetets uppdrag. Med hänvisning till det beaktar vi tjänstesituationen och utredningar om framtida lärarbehov när vi dimensionerar vår utbildning, säger Nygren-Landgärds. Styrelsen för Åbo Akademi beslöt i augusti att planera en svensk lärarutbildning i Helsingfors tillsammans med Helsingfors universitet.