Kommundirektör Mats Brandt i Malax har efter sin sejour på Finansdepartementet i Sverige fått perspektiv på den aktuella social- och hälsovårdsreformen i Finland.Medan regeringen i Finland krampaktigt försöker få bukt på de skenande offentliga utgifterna genom ett nytt mammutsystem och en stark statlig kontroll har Sverige gått andra vägen. Svenskarna har öppnat upp både för valfrihet i vården och en etableringsfrihet för utförarna. Det senare innebär att alla företag som fyller vissa kriterier kan bli tjänsteleverantörer. I och med att patienten kan välja vårdcentral och pengarna följer med patienten uppstår på naturlig väg en kvalitetskonkurrens mellan de olika enheterna. Mats Brandt säger att erfarenheterna från beställar-utförartänkandet i 1990-talets England gav både kortare köer och en möjlighet till stark kostnadskontroll. Men en sak fattades.– Vårdkvaliteten förbättrades inte. Därför borde vi i Finland inte bara fundera på beställar-utförarmodeller, vi borde ta hela steget ut. Brandt kan peka på flera utredningar som visar att valfriheten i den svenska vården har stävjat kostnadsutvecklingen. Det här trots att valfrihetssystemet inte innehåller någon priskonkurrens. Då det gäller den högre, specialistledda sjukvården är han medveten om att den internationella trenden nu går mot större enheter och en industriell logik. Danmark har fem vårdregioner, Norge har fyra. – Där kan vi i Finland inte vara udda fågel. Det måste bli en koncentration. Men i samma veva tycker Brandt att det vore läge att lätta på det statliga kontrollbehovet då det gäller annan, mer invånarnära service. Privata utförare borde vara möjliga inom hemservice och primärvård.Själv beklagar han att vi i Finland nu lägger ner massvis med energi på en social- och hälsovårdsreform utan att vi vet om den ens löser de problem vi har. – Ett är säkert – den löser i alla fall inte ojämlikhetsproblemet vi har i vården. Vissa medborgare får i dag bättre service än andra, bland annat som en följd av en utvecklad företagshälsovård. Kommunerna har också svårt att ta ställning till social- och hälsovårdsreformen så länge finansieringsmodellen är oklar. Vården finansieras via många olika kanaler. Mats Brandt har fokuserat på den rikssvenska valfrihetsdebatten och vinster i välfärden i egenskap av analysstöd på Finansdepartementet. Han säger att han alltså har haft viss insyn i det svenska vårdsystemet, men att de verkliga experterna sitter på socialdepartementet. I Sverige, liksom hos oss, förekommer en kontinuerlig och ideologiskt färgad kritik mot privatisering och vinstintressen. Men Brandt betonar att den debatten kommer och går och att den polariseras i valtider.– Ibland låter det som om man har släppt marknadskrafterna helt fria. Så är det inte. Sammantaget är privata utförare inom välfärdssektorerna väl under 20 procent. Brandt säger att grundmodellen är bra i och med att valfriheten är ett sätt att ge makten åt invånarna själva. Mats Brandt var i förra veckan inbjuden för att föreläsa om valfriheten i den svenska vården på Kommunmarknaden i Helsingfors.