De reviderade anvisningarna om religionsundervisningen som Utbildningsstyrelsen givit gäller både förskolor, grundskolor, gymnasier och yrkesskolor. Anvisningarna grundar sig på ställningstaganden av riksdagens grundlagsutskott, de högsta laglighetsövervakarna och Utbildningsstyrelsen. Huvuddragen går ut på att skolan ska ordna religionsundervisning i den religion som majoriteten av eleverna bekänner sig till. Om minst tre elever vill delta i undervisning i en annan religion eller i livsåskådning, måste skolan ordna detta. Om endast en eller två elever vill ha undervisning i sin egen religion, kan utbildningen ges i elevens eget religionssamfund och inte i skolan. Utbildningsstyrelsen har godkänt grunder för läroplanen för den evangelisk-lutherska religionen, ortodoxa, adventister, Bahai, buddhismen, Herran kansa ry:s religion, islam, judendomen, katolicismen, Krishnarörelsen, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och den frikyrkliga religionen. Samtidigt slog Utbildningsstyrelsen fast, att eleverna får sjunga "Den blomstertid" på våravslutningen, även om inte alla elever är kristna. Utbildningsstyrelsen konstaterar, att det ordnas det många traditionella fester i landets skolor, exempelvis julfester, vårfester samt fester på FN-dagen och självständighetsdagen. Festerna kan också innehålla religiösa inslag. "Sådana festtraditioner är en del av den finländska kulturen. En fest kan inte i den religiösa toleransens namn betraktas som en tillställning för religionsutövning på grund av att man eventuellt sjunger en enstaka psalm", enligt Utbildningsstyrelsen. Däremot anses gudstjänster, religiösa morgonsamlingar och bordsböner vara en form av religionsutövning som elever med annan religion inte behöver delta i. Enligt Kyrkostyrelsen är de nya riktlinjerna välkomna och klargör läget för både religiösa samfund och skolorna.