I maj 2013 fick vi en ny femeurosedel. I dag är det dags för tian att få ett nytt utseende. Vasabladet och Österbottens Tidning besökte Finlands Bank i Helsingfors för att ta reda på varför. Richard Brander, senior informatör på Finlands Bank, säger att det handlar om en kapplöpning mot förfalskare. Sedlarna ska förnyas och få nya synliga säkerhetsdetaljer. Antalet upptäckta förfalskningar har inte ökat märkbart men man vill göra sitt yttersta för att ligga steget före förfalskarna. Alla valörer på eurosedlarna ska förnyas. Någon offentlig tidtabell för när det ska ske finns inte men det handlar om ungefär en valör per år, nerifrån upp. Richard Brander säger att de nya sedlarna är mera högteknologiska än de gamla. De ska också vara stryktåligare och därmed hålla längre. Med sedlar är det på det viset att de minsta sedlarna är de som används oftast. Femman är därför den sedel som får mest stryk. En gammal femma var i omlopp i ungefär ett år medan den nya femman ska klara ett och ett halvt års bruk. En ny sedel kostar mellan 5 och 10 cent att tillverka.

Den nya tian kommer i omlopp i dag. VBL:s och ÖT:s reporter fick redan chansen att känna på sedeln och kan konstatera att den känns plastigare än den gamla. På fackspråk heter det här att den är tryckt på bestruket papper. Det finns också flera nya sätt att kolla om sedeln är äkta. På sedelns högra och vänstra kant ska det finnas en reliefeffekt. Det här betyder att pappret är upphöjt, en upphöjning som lätt går att känna med fingrarna. Sedeln har även ett vattenmärke med ett porträtt av den grekiska mytologins gudinna Europa. Vattenmärket framträder om man håller sedeln mot ljuset. Gudinnan finns också i ett hologramband på sedelns högra sida. Det häftigaste med den nya sedeln är ändå utformningen av valörsiffran, en 10:a, i sedelns vänstra nedre kant. Om man lutar sedeln uppstår en ljuseffekt, ett smaragdgrönt band som rör sig upp och ner. Eurosedlarna ser likadana ut i hela Europa. Det är Finlands Banks jobb att se till att sedlarna kommer ut i omlopp i Finland. Finlands Bank har cirka 400 anställda. Långtifrån alla jobbar ändå med det här. Finlands Banks jobb är till exempel också att vara bankernas bank och att förvalta landets valutareserver. Banken ska också sköta beredningen och genomförandet av penningpolitiken. En av de viktigaste uppgifterna banken har vid sidan av att slå vakt om penningvärdet är att upprätthålla finansiell stabilitet. Varje euroland har en egen centralbank. Därtill finns Europeiska centralbanken ECB. ECB:s främsta mål är att trygga prisstabiliteten. I praktiken betyder det här att målet är att valutaområdet ska ha en inflation nära men under två procent årligen. Kommentar:

Guldet är som kärnvapen

Skulder målas ofta fram som något fult. Så behöver det ändå inte vara. Ju mer man tänker på saken, desto klarare står det att skulderna har en central roll i hela vårt finansiella system. Det går till och med att hävda att skulderna är bränslet i vår ekonomi. Hela systemet bygger på skulder och lån. Centralbankerna lånar till bankerna som lånar till oss. Med oss menar jag både privatpersoner, företag och till och med stater. Utan lånen stannar hjulen i ekonomin. Det är klart att det har betydelse vad vi använder pengarna till. Bränner vi dem (bokstavligen) minskar penningmängden men investerar vi dem för att skapa mervärde så kan just detta skapas. Ur intet kan tyckas och det går också att hävda att det är just det som sker. Man blir lätt förvirrad när man tänker på hela systemet. Någonstans i grunden finns det guld och valutareserver för att trygga värdet på pengarna. Det är dock väldigt teoretiskt och det går inte att växla in pengarna mot guldet. Guldreserverna är lite som kärnvapen. Staterna vill ha dem för att trygga någonting men alla hoppas att de aldrig behöver användas. Peter Stolpe