Åklagaren yrkar på att de 15 män som deltog i vargjakten i Perho i fjol ska dömas till villkorligt fängelse samt böter för grovt jaktbrott. De åtalade riskerar också sex års jaktförbud. Åklagaren konstaterar att männen fällde tre vargar utan tillstånd och att de noga förberedde tjuvjakten på förhand. Varje jägare hade fått en specialuppgift. De använde en sju kilometer lång, luktförsedd flagglina för att hålla en flock på fyra vargar, som tidigare hade setts, kvar i jaktområdet. Själva jakten ägde rum först nästa dag, den 19 januari 2013. Åklagaren säger sig ha dokumenterade bevis på att jägarna höll kontakt med varandra via VHF-radio. Vissa av de åtalade deltog i jakten som så kallade passkarlar utan bössa. Men i och med att också passkarlarna var fullt medvetna om vad som pågick är de enligt åklagaren inte fria från skuld i dramat. En av de fällda vargarna frystes ner. De två andra försökte jägarna göra sig av med genom att bränna dem. Samtliga åtalade bestrider åtalet med hänvisning till att de fällda djuren var hybrider, det vill säga korsningar mellan hund och varg. Försvaret hävdar att jägarna inte ens kan fällas för jaktbrott eftersom det förutsätter att de olagligt har fällt ett djur som är definierat i jaktlagen. Den som skjuter en förvildad katt fälls inte för jaktbrott, enligt försvaret. Därför borde samma regler också gälla för människor som tar förvildade hundar av daga. Där åklagaren tror sig ha säkra DNA-bevis för att de fällda djuren faktiskt var äkta vargar hävdar försvaret att artbestämning också borde innefatta morfologisk granskning, det vill säga en jämförelse av olika djurs anatomi. Enligt den senare skolan finns det tydliga, utseendemässiga och anatomiska skillnader mellan varg och varghybrider med hundgener. Vargskallarna är större och vargens käkben är betydligt kraftigare. Ingen av de åtalade vargjägarna deltog personligen i den muntliga förberedelsen på torsdag. De 15 åtalade företräds av en handfull olika advokater. De åtalade jägarna kommer från Perho, Halso, Kronoby och Vimpeli (Vindala). Huvudförhandlingen hålls den 17, 18, 19 och 20 november. Efter det tar rätten en liten paus för att återkomma den 25, 26 och 27 november. Slutpläderingarna hålls sannolikt den 27 november, men för säkerhets skull har rätten också prickat in en reservdag den 3 december. Tonvikten kommer att ligga på artbestämningen. Många expertvittnen kommer att höras under tingsrättsbehandlingen i Karleby. Försvaret yrkar på att en DNA-expert från Ryssland ska kallas in som vittne. Försvaret kommer att försöka leda i bevis att vargforskningen i Finland inte håller tillräckligt hög, vetenskaplig nivå och att vargforskarna är oense sinsemellan.

DNA-analys kan användas

Försvarets yrkan om att åklagaren inte borde få utnyttja sin DNA-bevisning förkastades under torsdagens muntliga förberedelse. De vargkroppar som tjuvakten i Perho gäller har förstörts av de finländska myndigheterna. Kvar finns enbart vävnadsprover och skallar. Försvaret hade inför den muntliga förberedelsen hävdat att de åtalades rättsskydd kränks av obalansen mellan åtal och försvar. Åklagarsidan har tagit DNA-prover medan försvaret som en följd av den snabba och oväntade kremeringen inte har erbjudits likvärdiga möjligheter. Därför anhöll försvaret om att DNA-analysen skulle ogiltigförklaras som bevismaterial i rättegången redan innan huvudförhandlingen startar. Men kravet blev förkastat. - Jag kom till den här slutsatsen då jag vägde de åtalades rättsskydd mot åklagarens bevisbörda och det faktum att åklagaren bygger sitt mål på att DNA-tekniken är tillräcklig i artbestämningen, säger tingsdomaren Erkki Seppä. Till saken hör också att skallarna finns kvar och att försvaret dessutom redan har tagit och analyserat egna prover i Perhofallet. En del prover har sänts till ett ryskt laboratorium som dock saknar finländskt varggenmaterial att jämföra med.

Vargskallar tas in i tingsrättssalen

De skallar som finns kvar efter de fällda djuren i Perho kommer förmodligen att visas upp och granskas i rättsalen i Karleby. Åklagaren fick av tingsrätten i uppdrag att höra efter om det är praktiskt möjligt att transportera dem till Karleby. De är rentvättade och anses inte längre sprida odörer omkring sig. Försvaret anar att de finländska myndigheterna har slarvat med kalibreringen av den apparatur som används för DNA-teknik. Försvaret hävdar också att DNA-teknik bör kombineras med morfologisk granskning. Om skallarna hämtas in i rättssalen kan tingsrätten bilda sig en egen uppfattning om skillnaderna mellan varg- och hundskallar. Tingsdomare Erkki Seppä såg något road ut då han gav åklagaren i uppdrag att ordna de praktiska arrangemangen. Tanken är att skallarna ska finnas på plats då de olika expertvittnena kallas in. Rätten ska också ta ställning till beteendeskillnader mellan hund och varg. Hybrider har vanligtvis svårt att överleva i naturen. Men förvaret tar fasta på att Perho har en livskraftig stam av skogsren som varghybrider kan angripa och livnära sig på.