Karleby har låtit göra en omfattande bullerundersökning. Resultaten är inte direkt alarmerande. Visserligen bor cirka 6 000 Karlebybor på områden där gränsvärdena överskrids. Det är i och för sig problematiskt. För dem blir det knappast heller bättre av vetskapen att hälften av invånarna i Helsingfors bor på områden där bullernivån är för hög. I Karleby är det 14 procent av invånarna som bor på områden med för hög bullernivå. I till exempel Uleåborg är siffran 20. Det är föga överraskande att det på större orter är mera buller. Trafiken är en stor bullerkälla och på större orter bor mera folk i närheten av de livligaste trafiklederna. I Karleby finns många olika typer av buller. Det finns olika modeller för hur olika typer av buller mäts och hur resultaten ska tolkas. Järnvägen är livligt trafikerad och går nästan genom centrum. Den trafiken väntas även öka i framtiden. Det är ändå biltrafiken som i det stora hela bidrar med mest buller. Till skillnad från järnvägstrafiken minskar bullret betydligt nattetid på vägarna. Mest buller har vi om vi är nära både järnvägen och de större vägarna. Många bostäder finns här nära bullerkällorna. Stenkrossarna medför mycket buller. I regel ligger de utspridda och på avstånd från bebyggelse. Bullerkällor finns även på storindustriområdet. Undersökningen visar att det bullret inte i någon högre grad påverkar bosättningen. Även om det inte nödvändigtvis framkommer några oväntade resultat har bullerutredningen en viktig funktion. I den finns också prognoser hur bullernivåerna utvecklas. Den delen är synnerligen viktig för planeringen av markanvändningen. Man kan undvika problem i framtiden genom att i planeringen beakta bland annat bullerprognoserna. Däremot lär det vara svårt att hitta åtgärder för att minska olägenheter som redan uppstått på ett område. Bullervallar kan på en del ställen byggas, men för det mesta handlar det om att ljudisolera bostäderna. I trafiken kan man minska buller genom att sänka hastigheterna. Det låter sig inte så lätt göras. Trenden är i stället att man försöker få upp hastigheten och öka genomströmningen av trafik. Men människorna utsätts inte enbart för det buller som uppstår utomhus. Även inomhus finns buller. Till exempel daghem har ofta höga bullernivåer och i takt med att grupperna blir större måste barnen höja rösten för att över huvud taget bli hörda. Statistiken visar i varje fall att 90 procent av alla som drabbas av bullerskador är män. Överlag har situationen på våra arbetsplatser blivit bättre efter att problemen uppmärksammats. I Finland exponeras 200.000–300.000 arbetstagare för arbetsbuller på skadlig nivå. Av dem exponeras ungefär 50.000 personer för så kallat impulsbuller. Antalet bullerskador som har anmälts till registret för arbetsrelaterade sjukdomar har under de två senaste decennierna sjunkit med hälften. Inomhusbuller har inte utretts i den nu aktuella undersökningen. Det hör till hälsovården att kontrollera den miljön. Hur som helst har buller en negativ effekt på folkhälsan. Då man utsätts för buller under en längre tid ökar risken för till exempel sjukdomar i blodcirkulationsorganen. Detta gäller även vid relativt låga bullernivåer. Det gäller att följa upp hur bullernivåerna utvecklas, och framför allt att beakta dessa fakta i planeringen.