Redan på 1980-talet då Södra leden byggdes i Karleby fanns planer på en ny omfartsväg längre bort från centrum. Man talade då om en förväntad stor tillväxt i trafiken fram till år 2010. Den planerade omfartsvägen har inte kommit mycket längre sedan dess. Vägen finns visserligen med i landskapsplanen, men i dag finns inga pengar i utsikt för att konkretisera de planerna. Efter att Södra leden byggdes kom en djup lågkonjunktur. Den drabbade Karleby speciellt hårt. Prognoserna för trafikutvecklingen skrevs ner och tanken på en ny omfartsväg ansågs förlegad. Samtidigt har statens kassa stora hål och anslagen för vägprojekt har suttit långt inne. Det har varit färre nya projekt och också mindre anslag för underhållet. Resultatet är att en del av vägnätet förfaller. Det finns en balansgång mellan nya dyra projekt och en satsning på det befintliga vägnätet. Södra leden som är en del av riksväg 8 är i dag under vissa tider av dygnet mycket livligt trafikerad. Det beror till en del på en allmän trafikökning, men också på att området nära omfartsvägen utvecklats till ett viktigt affärsområde. Under början av 2000-talet har det så kallade Heinola-området snabbt byggts ut och det har också i väsentlig mån ökat trycket på trafikarrangemangen. I väntan på en ny omfartsväg i en oskönjbar framtid gäller det nu att försöka förbättra Södra leden, även Jyväskylävägen ingår i helheten. Det ser ut som om man tar ny fart. Södra Österbottens närings-, trafik och miljöcentral håller på att göra­ upp en plan för markreserveringar. Södra leden ska på en del avsnitt breddas och en del nya anslutningar med tillhörande underfarter ska byggas. Också Jyväskylävägen ska enligt planerna förbättras, breddas och få underfarter. Till saken hör också att Norra omfartsvägen alltjämt väntar på en lösning. Även den är tidvis mycket belastad. Det råder knappast delade meningar om att trafikarrangemangen bör ses över. Den ökade trafiken avspeglar sig även i olycksstatistiken. Men man behöver inte vara någon stor siare för att förutse att det blir en hård dragkamp om pengarna, vem ska finansiera åtgärderna? Tidigare skulle svaret ha varit givet. Staten ansvarade för de större vägarna. I dag är uppdelningen inte lika klar. Statens pengar är också knappa. ­I det nu aktuella fallet har man velat överföra en del av ansvaret på staden eftersom trafiken på framför allt Södra leden ökat beroende på att handeln släppts in i stor skala på Heinola-området. Trenden har länge varit att staten vill ha kommunerna med i finansieringen av sina trafik­projekt. För att få i gång till exempel vägbyggen­ förutsätts allt oftare att det finns även lokala ­finansiärer. De statliga myndigheterna är här i överläge. Å andra sidan ger detta koncept möjligheter att skynda på projekten. Det stora problemet är att kommunernas kassakistor också i regel är tomma. Den kommunala ekonomin tyngs ner av att allt större ansvar överförts hit. Att föra över ansvaret för statens vägnät gör det förstås ettervärre för kommunerna. Den andra sidan är att en del av statens vägar i praktiken utvecklats till gator som kommunerna i princip ska bära ansvaret för. För Karlebys del är det givetvis viktigt att väg­nätet fungerar. Avvägningen gäller hur mycket man ska delta med i kostnaderna som av tradition kunde höra till staten. I andra vågskålen finns att vägprojekten inte alls blir av eller skjuts långt in i framtiden.