Förlorar inte sömnen för Rysslands skull

President Sauli Niinistö har varit oroad över de ökade krigsspekulationerna i medierna. Också minister Niinistö har observerat samma fenomen. Han anser att man bör tala om hot men att man inte borde ge sig hän åt att överdriva eller skrämmas. – Inte håller det på att hända något så dramatiskt i vår närmiljö att det skulle vara anledning att förlora nattsömnen över, säger försvarsministern. I samma andetag konstaterar han emellertid att erövringen av Krim har visat att snabba förändringar är möjliga. – Så man måste vara alert. Beträffande informationskrigsföringen som betonats i samband med kriget i Ukraina säger Niinistö att försvarslinjerna är i skick. – Vi har en hög utbildningsnivå och folk kan tolka medietexter. I Finland tror man inte i regel på att något man läst på webben är sant. Men visst syns det i bland att disinformation också sipprat igenom.

Skulle ännu fundera på styrka av krigstida trupper

Frågan följs av en kort funderingsstund efter vilken försvarsminister Jussi Niinistö (Saml) svarar utan att tveka. – Nog har vi ett trovärdigt självständigt försvar. Jämfört med många europeiska länder har vi ett regionalt försvar och allmän värnplikt. Bara vi får mobiliseringen avklarad är det svårt för någon att ta sig till det här hörnet av Norden, säger han. Det här innebär emellertid inte att allt skulle vara strålande enligt krigshistorikern som lett Försvarsministeriet i några månader. Budgetförslaget lovar mer pengar för landets försvar men Niinistö menar att det delvis handlar om en lappning av tidigare nedskärningar. Det korrigerar närmast bristerna i landstridskrafternas materiel och ammunition. – Med de här blygsamma tilläggen får vi försvarsmaktens materiella beredskap lyft högst till en nöjaktig nivå. Vi kommer fortfarande att ha behov av att effektivera speciellt beredskapen, säger Niinistö. Niinistö anser att försvarsmaktsreformen, på grund av sparåtgärderna, delvis var tvungen att förverkligas genom improvisation och därför anser han att det är anledning att kritiskt gå igenom lösningarna i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen samt i den försvarspolitiska redogörelsen. I det här ingår också beslutet att minska styrkan på de krigstida trupperna från 350 000 till 230 000. – Svarar det mot vår delvis förändrade omvärld och kan vi försvara hela landet på ett trovärdigt sätt med en sådan styrka? frågar sig Niinistö. –  Om vi kan utrusta de här trupperna sakligt och om mobiliteten är som sig bör kan 230 000 vara en nöjaktig mängd. Många av de 900 000 som fick reservistbrevet tidigare i år har enligt försvarsmakten suktat efter sin krigstida placering och förfrågningar har kommit ända till ministerns bord. Niinistö uppmanar villiga att gå med i frivillig försvarsverksamhet och bedyrar att det nog finns användning för alla reservister ifall vi skulle råka i krig. Niinistö, som var ordförande för försvarsutskottet då han ännu satt i oppositionen, ser nedskärningarna inom försvaret som gjordes under den förra valperioden som ett misstag. Däremot tycker han att bevarandet av den allmänna värnplikten och koncentrationen på att försvara det egna området är val som grannländerna kunde ta modell av. – Jag hoppas naturligtvis att grannarna såväl i Norden som i Baltikum snarare skulle vara säkerhetsproducenter än -konsumenter, säger Niinistö. Finland räknar Niinistö som en säkerhetsproducent medan han anser att Sverige ännu har "mycket att göra". – Trots att Sverige har ganska kraftiga sjö- och luftstridskrafter har deras landstridskrafter körts ner så mycket i reformen att man inte kan säga att Sverige för tillfället har några trovärdiga landstridskrafter, hävdar Niinistö. Trots den bryska bedömningen understöder ministern ett fortsatt konkret försvarssamarbete med västgrannen – rentav en möjlig försvarsallians. – När tiden går och förtroendet växer kan man i det här skedet inte utesluta statsfördragsplanet, säger Niinistö och påpekar att Sverige har gjort "korrigeringar" bland annat genom att öka försvarsanslaget. Förutom Sverige har också Nato-länderna i Baltikum i Niinistös tycke vaknat upp till att det är anledning att satsa på att producera säkerhet själv också. För Finlands och Natos del hoppas Niinistö att den kommande Nato-redogörelsen ger mer faktagrund för såväl beslutsfattandet som medborgardiskussionen som han anser grunda sig för mycket på känslor.