Stadens ekonomirapport för årets fyra första månader visar något bättre siffror än budgeterat. Verksamhetsinkomsterna har ökat med 4,4 procent och utgifterna med 1,3 procent jämfört med fjolåret. - Men även om det ser bättre ut än förväntat är det ingen orsak att inte göra något åt ekonomin, säger stadsjurist Ben Weizman. Stadsfullmäktige i Karleby bordlade på sitt senaste möte budgetramarna för nästa år och de behandlas på nytt den 13 juni. I det åtgärdsprogram på 14 punkter som stadsstyrelsen föreslagit ingår att personalkostnaderna inte får öka och att ekonomin ska visa ett plus på 1,62 miljoner nästa år. Ekonomidirektör Jari Saarinen listar i delårsrapporten flera orsaker till att sparåtgärder är nödvändiga. Skuldsättningen på 500 miljoner medför en ränterisk på flera tiotals miljoner euro, den relativa skuldsättningen är nära hundra procent och staden har redan en inkomstskatt som är högst bland landskapens centralorter. Karleby har också investeringar på 130 miljoner euro att förverkliga. Hur ska de finansieras? frågar sig Saarinen som också noterar att koncernbolagens resultat är negativa eller nästan på noll. Årets budget utgår från ett underskott på 5,3 miljoner euro. Enligt Saarinen borde resultatet vara minst 20 miljoner euro bättre för att det skulle vara på en nöjaktig nivå. Karleby uppfyller redan nu tre av fyra kriterier för att bli kriskommun - skuldsättning per invånare, relativ skuldsättning och skattesats - och någon vändning till det bättre är inte att vänta i fråga om dem. Kostnaderna för social- och hälsovården är svåra att förutspå, skriver Saarinen också i sin beredning. De första uppgifterna om samkommunen Soites utgiftsramar visar ett sparbehov på flera miljoner euro.