Antalet polisanmälda brott sjönk under perioden januari till juni med drygt två procent eller cirka 9 000 brott jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. I januari-juni 2016 anmäldes sammanlagt 384 808 brott till polisen. Polisstyrelsens polisdirektör Timo Saarinen är nöjd med utvecklingsriktningen för antalet brott. – Till exempel har antalet våldsbrott minskat, i synnerhet begicks 13 procent färre brott mot liv jämfört med året innan. Däremot är Saarinen oroad över till exempel ökningen av antalet sexualbrott och nätbedrägerier. I början av året registrerades sex brott mot liv, dvs. 13 procent färre än vid motsvarande tidpunkt året innan. Under hela förra året statistikfördes historiskt få brott mot liv, 85 stycken. I en halvårsgranskning verkar således utvecklingen fortsätta ännu bättre än föregående år. De grova misshandelsfallen har också minskat. Antalet polisanmälda fall av grov misshandel var 21 stycken, dvs. 3,3 procent färre än året innan. Antalet våldsbrott minskade i sin helhet med cirka 1,6 procent och antalet misshandelsfall minskade med cirka 1,9 procent. Beträffande misshandelsbrotten har andelen brott som misstänks ha begåtts av utländska medborgare ökat med en dryg tredjedel (38 procent) jämfört med föregående år. Samtidigt har antalet fall där en utlänning är målsägande i ett misshandelsbrott också ökat lika mycket (39 procent).

Antalet sexualbrott har ökat

Antalet sexualbrott har ökat med cirka 12 procent. Antalet polisanmälda sexualbrott var 176 fler än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Polisen fick kännedom om cirka sex procent fler våldtäktsbrott än året innan. Polisen fick kännedom om 258 fall av sexuellt antastande, dvs. 155 fler brott än i januari–mars föregående år, då 103 fall av sexuellt antastande polisanmäldes. Kraftigast har antalet fall av sexuellt antastande ökat i områden som hör till polisinrättningarna i Helsingfors, Västra Nyland och Inre Finland. I de brott där polisen känner till den brottsmisstänkte ökade antalet sexualbrott som misstänks ha begåtts av utländska medborgare med 143 brott. Antalet fall av sexuellt antastande där den misstänkte var en utländsk medborgare var i januari-juni i fjol 14 till antalet, medan utländska medborgare misstänks för 77 fall av sexuellt antastande under det första halvåret i år. Motsvarande siffror beträffande statistikförda brott där den brottsmisstänkte är en finsk medborgare var i fjol 57 brott och i år 76 brott. Antalet våldtäktsbrott som misstänks ha begåtts av utländska medborgare har ökat med 46 procent (36 brott). I sexualbrottsfall där målsäganden är känd har antalet utländska målsägande ökat med 66,7 procent (52 fall) jämfört med januari-juni året innan. Antalet nätbedrägerier fortsätter att öka, andelen utländska medborgare har ökat med över 40 procent Antalet bedrägeribrott har fortsatt att öka i rasande takt. Ökningen var 24 procent jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Utvecklingen beror på att antalet nätbedrägerier har ökat. I bedrägeribrotten har andelen brott som misstänks ha begåtts av utländska medborgare ökat betydligt (45 procent) jämfört med föregående år. Även utländska medborgares andel som målsägande i dessa fall har ökat (44 procent). Andelen drogpåverkade förare ökar i rattfyllerifallen Trafikövervakning har utförts i något mindre utsträckning än tidigare och detta återspeglas i antalet trafikbrott, som har minskat med cirka 3 000 stycken jämfört med året innan. Antalet alkoholrelaterade rattfyllerifall har minskat även på längre sikt, men det har skett en avsevärd ökning av de drogpåverkade förarnas andel i rattfylleribrotten. Körning under påverkan av rusmedel uppfyller i regel det vanliga rekvisitet för rattfylleri, vilket förklarar ökningen av antalet vanliga rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom. Antalet prestationer inom den automatiska övervakningen var 40 procent större under januari–juni i år än under motsvarande period föregående år. Prestationerna inkluderar även anmärkningar, och det ökade antalet anmärkningar förklarar en betydande del av ökningen av prestationerna. Detta beror på effektiveringen av den automatiska övervakningen, som strävar till att kompensera minskningen av den traditionella trafikövervakningen.

Fotpatrullering i närheten av förläggningarna

Antalet polisanmälda brådskande A-utryckningar ökade med cirka tusen utryckningar. Beredskapstiden för brådskande A-utryckningar förbättrades något, från 9,5 minuter till 9,4 minuter, och beredskapstiden för brådskande utryckningar i klass A och B som ska skötas utan dröjsmål förblev oförändrad, dvs. 17,6 minuter. De största ökningarna av antalet utryckningar berodde på att trafikutryckningar allt oftare registreras som brådskande utryckningar i klass C (kontroll av fordon och stoppande av fordon) samt på att polisen i större utsträckning än år 2015 utförde synlig ordningsövervakning och bil- och fotpatrullering i närheten av förläggningarna och på offentliga platser. Största delen av dessa var utryckningar som skedde på patrullernas eget initiativ. En brådskande utryckning i klass A måste skötas omedelbart och får inte skjutas upp utan välgrundad orsak. Brådskande utryckningar i klass B bör skötas utan dröjsmål, men vid behov kan man prioritera genom att skjuta upp eller avbryta utryckningen. En brådskande utryckning i klass C förutsätter inga omedelbara åtgärder, men ska skötas vid en tidpunkt som är lämplig med tanke på verksamheten eller har överenskommits separat med kunden.

Fler pass och identitetskort beviljades än året innan

Från och med ingången av 2016 övergick körkortsärendena från polisen till Trafiksäkerhetsverket Trafi och de begränsade säkerhetsutredningarna från den lokala polisen till Skyddspolisen. På grund av ändringarna har det totala antalet tillståndsärenden som polisen handlägger sjunkit med cirka 17 procent jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. I ärenden som gäller resedokument var ökningen avsevärd i början av året: antalet passärenden har ökat med 11,3 procent jämfört med motsvarande tidpunkt året innan och identitetskortsärendena har ökat med 10,6 procent. Ökningen beror på att de sista passen som beviljats för tio år föråldras i år. Under perioden januari-juni inlämnades 289 000 elektroniska passansökningar, dvs. cirka 60 procent av alla passansökningar. I januari–juni inlämnades cirka 81 000 ansökningar om identitetskort, varav cirka 29 000 ansökningar inleddes elektroniskt. I juni inlämnades cirka 80 000 passansökningar, av vilka cirka 50 000 inlämnades elektroniskt. Av de elektroniska passen beviljades 17 700 pass helt elektroniskt, dvs. inget besök på polisinrättningen behövdes. På motsvarande sätt inlämnades cirka 14 700 ansökningar om identitetskort, av vilka 39 procent inleddes elektroniskt.

Antalet asylsökande 50–100 per vecka

Under det innevarande året har sammanlagt 3 489 asylsökande anlänt till Finland, då cirka 32 476 anlände förra året. För närvarande anländer 50–100 asylsökande per vecka. De flesta kommer från Irak, Afghanistan, Somalia och Syrien. I Finland omfattas för tillfället cirka 25 000 asylsökande av förläggningssystemet. Antalet brottsmisstänkta asylsökande var i början av året sammanlagt 1 346. De vanligaste brottsrubriceringarna är misshandel, snatteri, lindrig misshandel, olaga hot och ordnande av olaglig inresa. Asylsökande var målsägande sammanlagt 959 gånger, bland annat i misshandel och olaga hot.

Antalet poliser har minskat något

Polisens hela personal har under början av året minskat med 1,3 procent jämfört med året innan. I slutet av juni var antalet poliser 7 365, då det vid motsvarande tidpunkt förra året fanns 7 401 poliser.