Svaren på de här frågorna är fortfarande höljda i dunkel, även om Gülen-rörelsen som anklagas för kuppförsöket i Turkiet figurerat i rubrikerna – kanske mer än någonsin. Turkiet anser att det är frågan om ett terroristorganisation som försökte fälla landets ledning i ett våldsamt militärkuppförsök i juli. – I Turkiets retorik förknippas Gülen-rörelsen med IS och kurdiska PKK, säger forskaren Johanna Vuorelma som forskar om Turkiet på Warwicks universitet. Gülen bestrider påståendena. Han säger att rörelsen är en fredlig grupp som har islamska värderingar och uppskattar utbildning och vetenskap. – Jag kommer inte på andra grupper där retoriken och de påstådda målen står så bjärt i kontrast. Därför är det väldigt svårt för forskarna att göra en bedömning, säger Vuorelma. Ideologi på internat Även om Gülen-rörelsen inte är ett politiskt parti har den påverkat Turkiets politik. Innan det makthavande partiet AKP bröt med rörelsen hjälpte gülenisterna AKP att komma till makten och bygga upp förvaltningen. Tjänstemän som utbildats av Gülen-rörelsen steg till höga tjänster i Turkiet, särskilt inom polisen. – Gülen och AKP har väldigt likadana mål: att rensa de sekulariserade kemalisterna ur förvaltningen och bygga ett nytt Turkiet, säger äldre forskaren Toni Alaranta på Utrikespolitiska institutet, Medan samarbetet pågick var det inte tillåtet att kritisera rörelsen. Det fick bland andra journalisten Ahmet Sik känna av när han 2011 skrev en avslöjande bok. Boken utsattes för rigorös censur och Sik själv hamnade i fängelse. Å ena sidan har Gülen-rörelsen verkligen satsat på välgörenhet och bildning genom att bygga högkvalitativa skolor där barn från mindre bemedlade familjer fått studera gratis. Motståndarna till rörelsen säger att politisk kampanj förts i skolorna. Vuorelma säger att det finns grunder för påståendet. – Mest inofficiell påverkan har utövats genom olika slags cirklar och diskussionslokaler i skolornas internat. Det är betydelsefullt att Gülen placerade sådana i skolorna eftersom internaten är en central del av studielivet i Turkiet. Å andra sidan är det svårt att bedöma hur utbildningen påverkade eleverna. – Jag har läst tidigare intervjuer med tidigare elever. En del av dem har inte ens känt till skolans bakgrund i detalj. Motståndare stämplade som gülenister Var det då Gülen-rörelsen som stod bakom kuppförsöket? Alaranta tror att det var rörelsen. Men det är svårt att bedöma till vilken grad. – Kärnan bestod av gülenister och andra inom armén kan ha deltagit. Men vi kan inte veta om Gülen ens gett någon order. Massuppsägningarna och massarresteringarna har också riktat sig till folk som inte haft något med saken att skaffa. – Bland dem finns människor som varit med i rörelsen i åratal, men som ändå inte var inblandade i kuppförsöket. Dessutom finns där människor som i själva verket varit motståndare till rörelsen och nu stämplas som gülenister, säger Alaranta. Vuorelma påpekar att det vore farligt att rakt av stämpla hela rörelsen som en terrororganisation. – På det sättet skapar man en orwellsk atmosfär. Man säger att det är terrorister trots att man kan fråga sig om rörelsen ens kan klassas som en terrororganisation.