FNB har fått bekräftelse på att statsminister Juha Sipilä (C), finansminister Petteri Orpo (Saml) och utrikesminister Timo Soini (Sannf) fått ett brev från fackförbunden. I brevet säger facken att om regeringen inte backar i fråga om de extra nedskärningarna har facken inget annat alternativ än att lämna konkurrenskraftsavtalet. Lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen säger att man hela tiden förhandlar om kommunsektorns sparåtgärder med anledning av konkurrenskraftsavtalet. Han väntar sig att regeringen ska ta ställning till dem före budgetförhandlingarna. – Vi har reserverat ett tillfälle nästa måndag där kommunsektorns konkurrenskraftsavtal ska undertecknas. Jag ser det som rätt svårt att sätta namnet på pappret om inte den här frågan har lösts, sade Luukkainen till FNB. Det handlar om att av kommunerna skära bort de besparingar som finns i konkurrenskraftsavtalet. – Vi anser att Finansministeriets förslag innehåller sparåtgärder som går ut över dem som slagits fast i konkurrenskraftsavtalet. Luukkainen säger att kommunsektorns samtliga löntagarfack har slutit upp bakom protesten. Vårdfacket Supers ordförande Silja Paavola är beredd att ge regeringen lite mer betänketid. – Jag kan tänka mig att regeringen har fullt upp med budgeten. Jag vill unna dem lite mer arbetsro, säger hon. Kommunernas beskattningsutfall minskar då en större del av sjukpensionsavgiften ska börja betalas av löntagarna. Avgiften är avdragsgill i kommunbeskattningen. Facken är också oroliga för att förlängning av arbetstiden i praktiken kommer att betyda att personalen måste minskas. Löntagarsidan har räknat ut att kommunsektorn förlorar cirka 384 miljoner i skatteintäkter. Enligt facken motsvarar det här som värst den genomsnittliga årslönen och sociala utgifterna för cirka 8 000 kommunala arbetare och tjänsteinnehavare. Markku Jalonen, som är arbetsmarknadschef för Kommunarbetsgivarna, tonar ned hotet. Han tror att en tillfredsställande lösning ska gå att uppnå. Kommunarbetsgivarna väntar sig att konkurrenskraftsavtalet är kostnadsneutralt för kommunerna. – När konkurrenskraftsavtalet gjordes var målet att det ska vara kostnadsneutralt i förhållande till kommunekonomin eftersom den utsattes för de i proportion allra största nedskärningarna.