Regeringen tänker snabbehandla värnpliktsutredningens förslag. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) bedömer att försvaret behöver inslag av värnplikt för att klara framtida behov av soldater. – Vi hoppas kunna finna en väg till en mer robust personalförsörjning, säger han. En rad myndigheter och organisationer ska nu ge sina synpunkter på det nya värnpliktsförslaget och regeringen siktar på att sätta ned foten redan i vår. Regeringen kan själv fatta ett beslut om att återinföra värnplikt, men Hultqvist uppger att han hoppas på ett brett stöd från övriga partier. Mönstringsplikt 2018 Utredningens förslag innebär en mönstringsplikt från 1 juli 2017, som då omfattar de födda 1999 och år 2000. Upp till 15 000 personer bedöms bli kallade till mönstring för att testa lämpligheten. Av dem behöver 4 000 tas ut till militär utbildning för att fylla försvarets behov. De senaste åren har i snitt 2 500 frivilliga påbörjat utbildningen. Därför tros omkring 1 500 ytterligare behöva väljas ut trots att de inte frivilligt sökt sig till försvaret. Utredaren Annika Nordgren Christensen påpekar att av de omkring 100 000 i en årskull som i dag behöver fylla i ett så kallat beredskapsunderlag på Rekryteringsmyndighetens hemsida, så är det 40 000 som anses lämpliga att bli soldater. Av dem är det i sin tur 20 000 som dessutom är intresserade. – Vi ska håva bland dem som är intresserade, säger Nordgren Christensen. Men blir man kallad till mönstring och anses lämplig, så kan man behöva göra militärtjänst även om man inte längre är intresserad. Är könsneutral Värnplikten ska gälla lika för män och kvinnor. Men det blir ingen könskvotering. – Bäst lämpad gäller, säger utredaren. De första militärutbildningarna med värnpliktiga kan, om förslaget blir verklighet, påbörjas 2018. De kommer att ske under samma förutsättningar som de som sökt sig till försvaret frivilligt, vilket till exempel innebär en månadslön på 4 500 kronor (468 euro). Utbildningen varar normalt i 9–11 månader. Utredningen bedömer att behovet av nyutbildade soldater kommer att stiga successivt och ligga på 8 000 årligen från 2022. Om dagens antal frivilliga består skulle det innebära omkring 5 500 som kallas in med plikt. Det bedöms innebära ökade kostnader för försvaret med två miljarder kronor. "Klokt förslag" – Det är ett klokt förslag för vi har ju sett under ett antal år att enbart frivillighet inte räcker, säger Johan Österberg, forskare på Försvarshögskolan. – Det följer egentligen ett mönster som det gör i många andra, lite mindre, länder i Europa där försvarsmakten baseras på frivillighet. Det är svårt att rekrytera, Moderaterna är öppna för värnpliktsinslag i försvaret. Andra borgerliga partier vill snabbt genomföra utredningens förslag. Liberalerna vill att regeringen redan nu beslutar om värnplikt för vissa specialiserade befattningar. – Jag tror det råder fara i dröjsmål, säger Liberalernas Allan Widman.