Den förra Pisa-undersökningen 2012 väckte oro på finlandssvenskt håll efter att den påvisade sämre matematikkunskaper bland de finlandssvenska eleverna än de finskspråkiga. I år presterar de finlandssvenska eleverna för första gången bättre än de finskspråkiga i matematik och skillnaderna mellan de finsk- och svenskspråkiga skolorna har jämnat ut sig också gällande naturvetenskap och läskunskaper.

– En orsak kan vara att det förra resultatet väckte en stor diskussion om läromedlen i de svenskspråkiga skolorna, och vad jag förstått så har man sedan dess satsat mycket på läromedel på svenska. Det här är ett bra exempel på hur en undersökning kan få till stånd reflektion och resultat, säger professor Jouni Välimäki, ledare för Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet.

Tidigare år har Pisa-undersökningen också påvisat stora regionala skillnader i Svenskfinland, men med årets sampel är det svårt att säga hur läget ser ut i dag.
– Antalet svenska skolor i den här undersökningen är få, bara ett tiotal, jämfört med tidigare år när Kulturfonden varit med och finansierat en bredare undersökning som omfattat alla svenskspråkiga skolor, säger Välimäki.

<b>Tudelat resultat</b>

Finland placerar sig fortfarande i toppen i den internationella Pisa-jämförelsen, som 2015 gällde naturvetenskaper. Resultatet är ändå sämre än 2006, då naturvetenskaper senast var huvudämne. Sedan dess har Finlands medeltal sjunkit med 32 poäng, som motsvarar nästan ett helt skolårs framsteg. Antalet svaga elever har ökat och antalet toppelever minskat. Dessutom är de regionala skillnaderna och skillnaderna mellan flickor och pojkar större nu än tidigare.

– Resultatet är tudelat. Å ena sidan visar det att finländska unga fortfarande är i toppklass i naturvetenskaper, å andra sidan har de regionala skillnaderna ökat och pojkarnas läge är oroande. Vilka förändringar i skolan eller samhället har gjort att pojkar inte motiveras av vår inlärningsmodell? frågar sig utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).

Flickorna i Finland är näst bäst i världen, visade undersökningen, och bara i Singapore klarade sig flickorna bättre. Men kunskap verkar inte gå hand i hand med intresse – i inget annat land var intresset för naturvetenskapliga yrken lika lågt som bland de finländska flickorna.

– De var näst bäst men minst intresserade, vilket betyder att det finns attityder i samhället som vi måste beakta under de kommande åren, säger Grahn-Laasonen.

<b>Större regionala skillnader</b>

De regionala skillnaderna är fortfarande små, men den här gången ändå märkbara. Huvudstadsregionen har betydligt bättre resultat än resten av landet.
– I år har huvudstadsregionen klarat sig klart bättre på alla områden och den här skillnaden har vuxit sedan sist, säger Välimäki.

Också den socioekonomiska bakgrunden har fått ett större inflytande över elevernas prestationer. Men den största orsaken till svagare resultat är ändå det bristande intresset för naturvetenskaper bland de finländska femtonåringarna, och det viktigaste vore att höja elevernas motivation.

– I Finland påverkas kunskapsnivån av elevernas attityder, medan det i OECD-länderna är den socioekonomiska bakgrunden som påverkat mest. Motivationen ökar kunskaperna och kunskaperna ger ytterligare motivation, och det här borde man kunna påverka i ett tidigt skede, säger Välimäki.