Det här framgår av Pensionsskyddscentralens studie Eläkeläisten toimeentulo (Pensionärernas utkomst).

För några år sedan var pensionärshushållens förmögenhet drygt 150 000 euro, vilket är nästan 50 000 euro mer än löntagarnas. I mitten av 1990-talet var skillnaden 20 000 euro. Skillnaden förklaras av bostädernas värdeökning. Tre fjärdedelar av pensionärernas förmögenhet utgörs av bostaden.

– Bostädernas värde har utvecklats mycket positivt och pensionärerna har oftast en skuldfri ägarbostad, säger chefen för Pensionsskyddscentralens forskningsenhet Susan Kuivalainen.

Pensionärerna har dessutom mer egendom av annat slag: mark- och skogsfastigheter, bilar, fonder och aktier. Samtidigt har deras konsumtion stigit reellt med 45 procent på 20 år medan pensionerna samtidigt ökat med en tredjedel. Trots det sparar de en femtedel av inkomsterna.

– Pensionärerna klarar sig bättre än någonsin tidigare, säger Kuivalainen.

Nettoinkomsten 2 300 euro i månaden

Pensionärernas nettoinkomster per konsumtionsenhet var 2014 i snitt cirka 2 300 euro i månaden, vilket är fyra femtedelar av arbetstagarnas inkomstnivå. I ett hushåll utgör en vuxen person en konsumtionsenhet och två vuxna 1,5 konsumtionsenheter. Barn under 14 år utgör 0,3 enheter.

Totalinkomsten kan förutom pensionen bestå av kapitalinkomster, socialskyddsbidrag och förvärvsinkomster. Pensionens andel av inkomsterna var i snitt drygt 1 600 euro.
Kuivalainen tycker att nettoinkomsten är skälig. Det tycker också Folkpensionsanstaltens specialforskare Ilpo Airio. Han säger att pensionärernas inkomstnivå hela tiden stiger långsamt. Eftersom pensionärerna ofta har en skuldfri ägarbostad kan deras boendekostnader vara måttliga.

– Det låter som ett ganska bra resultat. Vanligen blir det alltid en viss inkomstminskning är man pensioneras, säger Airio.

Internationellt sett är de finländska pensionärernas köpkraft lite bättre än den europeiska medelnivån. När man mäter utkomsten med hur pensionärerna upplever den placerar sig Finland klart högre än genomsnittet i EU. Allvarliga materiella brister eller utkomstsvårigheter har endast ett par procent av pensionärerna.

Längre i arbetslivet

Airio säger att pensionärernas förmögenhet stiger eftersom folk stannar längre i arbetslivet. Det finska systemet har traditionellt belönat för en lång arbetskarriär. Men de stora morötterna för pensionärerna har ändå hela tiden minskat.

Befolkningen åldras och det finns allt färre i arbetsför ålder som ska finansiera systemet. Airio tror det är möjligt att pensionsavgifterna stiger i framtiden. Ett annat alternativ är att reglera pensionsnivåerna.

– Det är ett politiskt val. Just nu verkar man hellre höja pensionsåldern.

Mer än en tiondel har små inkomster

  • 13 procent av de finländska pensionärerna hade små inkomster år 2014. Andelen pensionärer med små inkomster är lika stor som andelen med små inkomster i den övriga befolkningen.
  • Det är klart vanligare än i genomsnitt med små inkomster bland sjukpensionärer som är under 55 år.
  • Tre av fem pensionärer som är yngre än 55 år och bor ensamma har små inkomster. Flest pensionärer med små inkomster sett till antalet fanns bland över 75-åriga kvinnor.
  • Fattigdomsrisken för finländska pensionärer är nära EU-genomsnittet när man mäter med EU:s kriterier där inkomstfattigdom innebär att inkomsten är under 60 procent av landets medianinkomst.
  • Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD:s 50 procents kriterium innebär ändå att de finländska pensionärernas fattigdomsrisk hör till de minsta i EU. Det finns många pensionärer i Finland som faller mellan de här två inkomstnivåerna.
  • I undersökningen Eläkeläisten toimeentulo jämförde man pensionärernas utkomst åren 1995–2015. Pensionärernas ställning granskades genom pensionerna, hushållens inkomster, konsumtion, förmögenhet och upplevelsen av utkomsten.
  • Källa: undersökningen Eläkeläisten toimeentulo