USA:s tillträdande president Donald Trump har låtit sig intervjuas av brittiska The Times och tyska Bild. En knapp vecka före han svär presidenteden är han precis lika arrogant och utan finess som under sin presidentvalskampanj.

Trump står oemotsagd i intervjun – som inte är gjord av en egentlig reporter, utan en politiker. Michael Gove, som förde aktiv kampanj för ett brittiskt EU-utträde, har en bakgrund som bland annat justitieminister.

Den blivande presidenten drog sig inte för att presentera rätt explicita synpunkter på europeiska angelägenheter.

• Trump tycker brexit är en ”fantastisk sak”, förutspår att flera länder ska följa britternas exempel och anser att ett bilateralt handelsavtal mellan USA och Storbritannien skulle gynna båda parterna.

Att USA:s president vill slå en kil mellan Storbritannien och övriga Europa är en anmärkningsvärd attityd hos den blivande presidenten och signalerar kommande svårigheter i relationerna mellan EU och Förenta staterna. Ett försvagat EU kan stärka amerikanska affärsintressen men riskerar också försvaga den axel som efter andra världskriget varit en garant för den västerländska demokratin.

Ett Europa med försvagad ekonomi är också ett Europa med ökande social oro med grogrund för populism och auktoritära rörelser. Exemplen Ungern och Polen kan smitta av sig.

Ett isolationistiskt Storbritannien och fler avhopp från unionen skulle föra oss mot ett nationernas Europa som vi med alla makter försökt komma ifrån med en första startpunkt i fredsslutet efter andra världskriget och än mera efter kalla krigets slut.

De nationer som återtog sin självständighet efter Sovjetunionens kollaps togs upp av den gemenskap man sedan ett par generationer byggt för ett stabilt och fredligt Europa.

• Trump kritiserar Tysklands förbundskansler Angela Merkel för ett ”katastrofalt misstag” när hon tillät papperslösa människor att komma in i landet.

Han ser också flyktingströmmarna som orsak till utfallet i brexitomröstningen och att flyktingkrisen kan leda till att EU splittras.

Angela Merkels ”misstag” var att hon bar sitt ansvar som ledare för det ledande landet i Europa och en rik nation när kriget och ofärden i Syrien och Irak tvingade hundratusentals människor på flykt.

Trump antydde – som nyhetsbyrån AFP tolkar intervjun – också att terrorattacken i Berlin, då en lastbil plöjde in i en folkhop var följden av Merkels misstag.

Det tyska folket tycks inte tänka som Trump. En färsk opinionsundersökning visar att stödet för Merkel ökat, inte minskat sedan attacken.

• Trump antyder att han är beredd att häva sanktionerna mot Ryssland. Han säger i intervjun att Ryssland just nu känner sig ”sårat” på grund av sanktionerna, men att ”någonting som många skulle ha nytta av” kanske kan hända.

Det här kan med en smula god vilja ses som realpolitik.

Sanktionerna kom till som en reaktion på kriget i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim.

Ryssland har inte låtit sig bekommas och har svarat med motsanktioner.

Det har bland annat finländska bönder och den finländska livsmedelsindustrin fått lida av.

Ändå är det väl ingen som tror att Ryssland ska släppa Krim.

Om Trump står fast vid att släppa sanktionerna tvingas EU till ett beslut där moral och folkrätt ligger i den ena vågskålen och affärsintressen i den andra.

Att välja affärsintressena kan framstå som en rationell lösning men innebär samtidigt att man ger sitt stilla godkännande åt Putins maktutövning i Krimfrågan.

Då Trump samtidigt kommer med halvkvädna visor om USA:s åtaganden i Nato och under valkampanjen antytt att USA inte har intresse av att försvara de baltiska länderna är det lätt att förstå att en sådan utveckling skulle tas emot med fasa i Estland, Lettland och Litauen.

Intervjun med Donald Trump väcker fler frågor än vad den ger svar.