– Energimyndigheten är på sikt oroad över att gammal elproduktion försvinner från marknaden antingen för att kraftverken blir gamla eller för att deras ägare inte tycker att det är vettigt att hålla dem i funktionsdugligt skick på grund av det låga marknadspriset.

Under den senaste tiden har bara ny vindkraft tagits i bruk. Men i år ska Metsä Groups bioproduktfabrik i Äänekoski bli klar och det ökar elproduktionen i betydande grad. Också den tredje reaktorn vid kärnkraftverket i Olkiluoto torde bli färdig om ett par år.

Nurmi tycker att det är en oroande trend att då kraftverk som producerar både el och värme försvinner från marknaden så ersätts de av kraftverk som bara producerar värme.

– För att vi ska kunna upprätthålla leveranssäkerheten för el så måste vi investera betydligt mera, säger Nurmi.

Finland importerar en betydande del av den el som används i landet. Den 5 januari slogs nytt importrekord då 35 procent av förbrukningen i Finland täcktes med importerad el.

Finlands egen produktionskapacitet användes inte fullt ut eftersom det var billigare att importera el från Sverige och Ryssland.

Konsumentpriserna steg

Trots att elpriset på sikt är lågt var både konsument- och partipriserna i fjol klart högre än året innan.

Konsumenternas elräkning steg i fjol klart mer än konsumentpriserna i snitt. Enligt Energimyndigheten tvingades ägaren till ett eluppvärmt enfamiljshus betala 3,5 procent mer för elenergin och 6,3 procent mer för eldistributionen än året innan.

Överdirektör Simo Nurmi säger de stigande konsumentpriserna berodde på att partipriset på el steg.

– Utbudet på billig svensk vattenkraft var mindre i fjol, säger han.

Det här berodde på att fjolåret var torrare i Norden än året innan. Eldistributionspriserna steg på grund av investeringar i leveranssäkerheten. De görs på grund av de omfattande och långvariga elavbrotten på grund av stormar för några år sedan.