Det bor för tillfället omkring 2 500 invandrare i Jakobstadsregionen.

I integrationslagen rekommenderas det att man har någon form av lokalt forum som ger möjlighet att påverka. Men hittills har det inte funnits något sätt för invandrarna i regionen att göra sin röst hörd.

– Vi pratar uteslutande om "dem", vi behöver vara mer inkluderande. Det är det här nätverket som saknas, säger personaldirektör Eva-Maria Emet, som ansvarar för integrationsenheten.

I en utredning som Utvecklingsbolaget Concordia beställt av Migrationsinstitutet, Centret för Svenskfinland ville man kartlägga behovet av och förutsättningarna för ett invandrarråd.

– På Concordia är vi måna om att jobba fram en dialog mellan olika invånargrupper, säger Concordias vd Jarl Sundqvist.

Önskemål om någon form av gemensam mötesplats finns, både bland beslutsfattare och invandrarna själva.

– Invandrarna vill inte bli behandlade som passiva aktörer, säger Sundqvist.

Slutsatsen av kartläggningen blev att ett mer informellt invandrarnätverk är det mest ändamålsenliga för att få en fungerande dialog mellan invandrare, beslutsfattare och tredje sektorn i Jakobstadsregionen. Under ett seminarium i våras förde forskare Sanna Saksela-Bergholm, som står bakom rapporten, fram den här modellen. Nätverket, i den form den ny planeras, har inget politiskt mandat utan skulle mer fungera som ett rådgivande organ.

Tanken är att tröskeln till nätverket ska vara låg.

– En öppnare modell är ett bra sätt att starta, det ger en bra grund, säger stadsdirektör Kristina Stenman.

Önskemålet från invandrarna själva har också varit att det inte ska vara för byråkratiskt.

Invandrarna i regionen är ändå ingen enhetlig grupp.– Vi pratar mycket om flyktingar just nu men faktum är att de bara utgör en bråkdel av gruppen, säger Emet.

Av de 2 500 invandrarna är cirka 500 flyktingar.

– Det kan vara bra att också ta i beaktande orsakerna till invandringen. Vi har mycket arbetskraftsinvandring i regionen. Det är en grupp som är svår att nå, säger Stenman.

Därför skulle det enligt Stenman vara värdefullt att få med också företag och arbetsgivare i nätverket.

Vad gäller tidtabellen ser Stenman det som realistiskt att verksamheten kan köra i gång under hösten eller till årsskiftet. Först ska nätverket förankras i de politiska organen i alla fem kommuner.

Utredningen i sig är unik och enligt Magnus Enlund, projektledare vid Migrationsinstitutet, Centret för Svenskfinland, har det funnits intresse för den också i andra delar av landet.

– Utredningen kan också hjälpa andra invandrarråd och -nätverk i landet, säger Enlund.