Skuld är skuld i vilket fall som helst. Det väsentliga med tanke på tilläggsfinansiering i Kommunikationsministeriets modell är huruvida man räknar det planerade nya bolaget som en del av den offentliga ekonomin.

Överdirektör Juhapekka Ristola på Kommunikationsministeriet säger att ett bolag skulle vara en mer effektiv aktör jämfört med den nuvarande modellen, den skulle göra det lättare att dela in projekten i perioder och dessutom skulle bolaget kunna skuldsätta sig för att finansiera projekten.

Ministeriet uppger att den presenterade modellen skulle vara budgetneutral. Samtidigt skuldsätter sig ändå den offentliga ekonomin med fart och EU:s regler om ekonomisk disciplin sätter press.

"Bolaget skulle inte ingå i den offentliga ekonomin"

Ristola säger att man utgår från att trafiknätsbolaget inte skulle ingå i den offentliga ekonomin och att de skulder som den tar inte skulle räknas in i skulderna för den offentliga ekonomin. Ministeriets utgångspunkt är intressant eftersom man samtidigt planerat ett tätt politiskt styre för det nya bolaget vilket skulle leda till att det kunde ses som en del av den offentliga ekonomin.

– Statistikcentralen avgör i slutändan i enlighet med EU-bestämningarna vad som räknas som offentlig ekonomi. Vi anser att bolaget bör fungera på marknadernas villkor på samma sätt som Finavia, vilket skulle leda till att det inte räknades som en del av den offentliga ekonomin, säger Ristola.

Han tillägger att man i beredningen har letat efter jämvikt så att man kunde uppmärksamma tillräckligt demokratiska synpunkter. Ledningen för ett nytt bolag måste vara tillräckligt obunden för att bolaget inte ska ses som en del av den offentliga ekonomin.

Finansminister Petteri Orpo (Saml) sade på torsdagen att allt är samma offentliga skuld eller offentliga kostnader och skatter. Det är en sak som Orpo anser att man i första hand måste se till.

– Beträffande EU:s tillväxt- och stabilitetskriterier ser jag inte hur bolaget kunde förflyttas utanför det eftersom det skulle vara ägt av den offentliga sektorn och beslutsfattarna skulle vara offentliga. Jag har svårt att se att det skulle bli så privat att det inte skulle räknas ingå i den offentliga skulden, säger Orpo.

Samlingspartiet och Sannfinländarna har förhållit sig avoga till Kommunikationsministeriets utredning.