Den väpnade oppositionens blodiga nederlag i Aleppo har följts av diplomatiska ansträngningar ledda av Ryssland och Turkiet, som medlade fram en vapenvila mellan regeringen och rebeller i slutet av december. Moskva stödjer Damaskus och Ankara oppositionen, även om turkarna numera snarare prioriterar kampen mot kurdiska grupper och IS.

Nu har de båda länderna, tillsammans med Iran, bjudit in till fredssamtal i den kazakiska huvudstaden Astana, med start på måndag.

Fruktlösa försök

Tidigare försök att sätta stopp för konflikten, som inleddes för nästan precis sex år sedan, har misslyckats gång på gång. Förra året samarbetade USA och Ryssland för att få till en tillfällig vapenvila och flera samtalsrundor i Genève, men säkrade ingen politisk lösning.

Få detaljer om fredsinitiativet i Astana har läckt ut på förhand. Vid förhandlingsbordet kommer det att finnas representanter från Bashar al-Assads regim såväl som från den splittrade oppositionen. Enligt nyhetsbyrån AFP blir det under samtalen på lyxhotellet Rixos President första gången som en renodlad rebelldelegation sitter ansikte mot ansikte med al-Assads representanter – i Genève har de suttit i olika rum, och FN:s Syriensändebud Staffan de Mistura har fått ila fram och tillbaka.

Rebellerna slits mellan ideologiska strider, regional rivalitet och band till utländska stater. Delegaterna började anlända till Astana på söndagen, bland dem delar av den så kallade moderata oppositionen som kämpar i den löst formade alliansen Fria syriska armén. De flesta strider i norra Syrien och får stöd av Turkiet medan rebellgrupper som backas av USA och Saudiarabien har utelämnats.

FN på plats

Ryssland och Turkiet vill att USA:s nya regering ska skicka representanter till Astana, något som iranska tjänstemän haft starka invändningar mot. Det ser ut att sluta med att USA:s ambassadör i Kazakstan sitter med vid bordet.

Staffan de Mistura har tackat ja till inbjudan. Han har sagt att han hoppas att Astana kan fungera som grund för nästa omgång av FN-ledda fredsamtal, tänkta att inledas i Genève den 8 februari.

Varför är det krig i Syrien?

  • Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.
  • I mars 2011 inleddes i staden Daraa demonstrationer för demokrati. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde Bashar al-Assads avgång.
  • I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.
  • Våldet eskalerade snabbt och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet.?