De nya rekommendationerna har getts ut av Statens näringsdelegation som också fäster sig vid att många elever numera inte äter skollunchen. I vissa skolor låter hela 40 procent av eleverna bli att äta skollunchen helt eller delvis.

– Vi oroar oss också över att en stor del av flickorna inte dricker mjölk och att salladen har väldigt dålig åtgång i vissa skolor. Om måltiden inte äts helt och hållet i den form den planerats är den inte heller tillräcklig och närande, säger Arja Lyytikäinen som är generalsekreterare för näringsdelegationen.

Undervisningsrådet Marjaana Manninen säger att de också gett skolorna en rekommendation om hur skollunchen ska passas in i schemat. Lunchen borde infalla klockan 11–12 och pågå i cirka 30 minuter.

– Vi har kunnat konstatera att lunchtiden varierar en hel del och infaller ganska tidigt på många håll. Vissa serverar lunch till och med före tio och då är det många som ännu inte är hungriga. Pausen är också för kort på många håll, 10–15 minuter är absolut för lite för att köa, portionera och äta maten.


Sötsakerna stoppas

Enligt rekommendationerna bör man vid skolbespisningen erbjuda två huvudrättsalternativ, av vilka det ena kan vara vegetariskt. Om man inte kan erbjuda vegetariska alternativ varje dag föreslås att man har en vegetarisk dag per vecka.

Mängden kött, schnitzel och korv begränsas i skolmaten eftersom de innehåller större mängder skadliga fetter än fjäderfä och fisk. För lågstadieelever rekommenderas cirka 400 gram tillrett rött kött i veckan.

Sötsakerna ska helt och hållet avlägsnas från skolmiljön. Det vill säga det ska inte heller finnas kiosker och automater med sötsaker.

Skolmatsrekommendationerna finns till för att garantera att eleverna får tillräckligt med mat och tillräckligt hälsosam mat. Måltiden som de äter i skolan ska täcka en tredjedel av elevernas dagliga energibehov. För elever i högstadieåldern innebär det 850 kilokalorier.