Den politiska våren öppnades officiellt i går med riksmötets högtidliga öppnande och president Niinistös tal. Våren väntas bli het, med ett kommunalval om bara ett par månader, tre partiordförandeval, en vård- och landskapsreform som fortfarande är öppen på många punkter, hot om ytterligare budgetnedskärningar i miljardklassen, en regering som gång på gång sprungit på pumpen som benämns Finlands grundlag och som haft uppenbara svårigheter att hantera offentligheten.Om någon förväntat sig att presidentens invigningstal skulle höja tempen ytterligare fick hen bli besviken. Sauli Niinistös tal var statsmannamässigt svalt och utan överraskningar, för att inte tala om inrikespolitiskt sprängstoff.

Tyngdpunkten i talet låg på Finlands plats i den värld som just nu är stadd i snabba förändringar och med många osäkerhetsmoment.

Niinistös inrikespolitiska iakttagelser låg på ett allmänt plan. Han undvek nogsamt att bedöma regeringens – påstådda – tillkortakommanden med beslutsbrådska och utmaningar med grundlagsenlighet.

Nåjo, EN försiktig fundering: "Vi har nu sett att det inte finns några lätta lösningar. Misstag kan hända, och ibland blir misstagen många. Det uppstår kritik, stort rabalder med offentligheten inkopplad, ibland med rätta, ibland utan orsak."

Niinistö blickade tillbaka på ett Finland som kunnat hantera sina konflikter och involvera medborgarna i viktiga beslut. i det resonemanget tog presidenten avstamp i "Lex Kallio" från 1922 om en markinlösen som gav de obesuttna torparna jord.

"Resultatet var en övergripande inrikespolitisk riktlinje där olika åsikter, även djupa konflikter, kan lösas med demokratiska metoder. Och i sista hand till och med genom att tillrättavisa de sina", sade Niinistö och slog fast att vi utan denna princip inte klarat av vare sig krigen eller farans år efter dem.

Niinistö noterade de enorma förändringar vi genomgått sedan dess, men klokt också: "Men människosinnet har inte ändrats med tiden; det finns goda och dåliga stämningar, inom folken och mellan dem. Därför förblir fortfarande allting sig likt."

Presidenten uppehöll sig också kring globaliseringen och framhöll frihandelns betydelse för ökad välfärd både hos oss och i världen och pekade på hur den extrema fattigdomen halverats på två årtionden – men att konkurrensen samtidigt ökat och frågan om hur vi ska förbättra konkurrenskraften blivit allt viktigare.

Talet var ändå ingen snäv lovprisning till globaliseringen, Niinistö pekade på hur den också ökat ojämlikheten och gjort att en liten grupp människor äger lika mycket som nästa fyra miljarder av världens fattigaste.

Han efterlyste finländska åtgärder för att bekämpa ojämlikhet i brett samarbete där också vanliga medborgare kan dra sitt strå till stacken, och förutom att hjälpa också klart säga nej till girighet. Resonemanget känns som en förlängning av vad presidenten sade i sitt nyårstal.

Presidenten slog också fast att Finland är en del av väst och att ingen ifrågasätter våra västerländska traditioner.

"Vår existens bygger på värderingar som demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet. Detta utgör grunden även för den genomgripande principen i vår utrikespolitik."

Vad som egentligen avses med västvärlden just nu är lite diffust, tyckte presidenten och talade om den som väster om oss rör sig över brexit och vidare mot Trump Tower. "Nu står det klart att den europeiska rösten är mycket viktig också då det gäller att värna om de västerländska värderingarna."

Vill man läsa mellan raderna – vilket ju alltid är lite äventyrligt – kan man här läsa in ett tvivel över de värden som USA står för med Donald Trump som president.

Niinistö säger att vår säkerhet vilar på fyra pelare.

• De nationella åtgärderna som manifesteras i den aviserade försvarspolitiska redogörelsen. Budskapet är klart: Hit ska ingen komma med våld!

• Partnerskap. "Vi är till och med själva förvånade över hur väl vårt samarbete med Sverige har framskridit", sade Niinistö och såg framför sig en förlängning till övriga nordiska länderna. Inom EU har man enligt presidenten kommit till den av Finland länge efterlysta insikten om den egna säkerheten, Finland har varit i hjärtat av Natos toppmöte och byggt en långvarig relation med USA.

• Relationen till Ryssland har alltid varit oundvikligt och nödvändigt centralt för oss, det finns inga bilaterala problem – än mindre orsak att skapa några.

• Den fjärde pelaren, den regelbaserade internationella ordningen med FN:s principer som grund är den svagaste – och det universella i problemet en klen tröst.

Dilemmat enligt presidenten: "Ska några stora länder förbise ett par hundra mindre? Vi är på samma sida som de små, men på intet sätt emot de stora. När allt kommer omkring ligger en fungerande och rättvis internationell ordning i allas intresse."

Riksmöten kommer och riksmöten går, och presidenter håller ibland mer, ibland – oftast – mindre uppmärksamhetsväckande tal.

Årets predikan höjer knappast ögonbrynen särskilt mycket, men hålls vid en turbulent tid och fler orosmoln vid horisonten än vad vi kunnat se på flera decennier.

De politiska meteorologerna har inga lugnande väderrapporter. Det här syns mest i undertexten i talet. Det var en oroad president som invigde riksmötet.