I en snabbt utförd kartläggning mellan de nio orter som konkurrerar om etableringen visade­ ändå Finpros jämförelse att Vasa och Kotka-Fredrikshamn placerade sig i topp. Vasa får full ­poäng på tre kriterier: aktivitet, placeringsort och högskolesystem. Även Hangö, Raumo och Kotka-Fredrikshamn ligger i topp gällande placeringsort.

Kotka-Fredrikshamn anses som ett bättre alternativ beträffande logistiken, men Vasa var den ­enda ort som fick full pott på kriteriet ”aktivitet”. Snabbt kan dock den nationella kandidaten bytas ut för att motsvara Teslas krav.

Det stora intresset för etableringen förklaras av att vi talar om en miljardinvestering och tusentals nya arbetstillfällen. I somras invigdes Teslas enorma­ fabrik Gigafactory 1, i Nevada, USA. En ­gigantisk investering som ska ha kostat biljätten fem miljarder dollar och som förväntas skapa 6 500 arbetstillfällen när den är klar 2020.

Det är en fabrik som tillverkar såväl litiumjon­batterier som komponenter till Teslas elbilar. I ett senare skede ska fabriken också tillverka bilar. Planen för Teslas europeiska Gigafactory är den­samma. Först batterier, senare också bilar.

Enligt Vasas stadsdirektör Tomas Häyry går man som bäst igenom de kriterier Tesla använder som grund för sitt etableringsbeslut. Vasaborna har också etablerat kontakt med Tesla via olika kanaler. Framöver låter Arbets- och näringsministeriet Vasa och Finpro driva projektet framåt. I det racet har inte en enskild stad eller en region tillräckligt stora muskler för att ro ett sådant projekt i hamn.

Denna typ av projekt i miljardklassen är stats­ledda, och nu ska Finland, i konkurrens med ­kanske Tyskland, Holland, Spanien och Sverige, försöka hävda sig mot länder med helt andra ekonomiska resurser än vi är vana med.

Målsättningen för Finlands del är nu att komma med på den så kallade korta listan. Med på den listan finns endast en handfull länder, de som tagit sig till finalen och som Tesla sedan spelar ut mot varandra innan de tar sitt etableringsbeslut.

Processen kring Tesla och Gigafactory 2 ­skulle för något år sedan ha betraktats som storhets­vansinne. Samtidigt ser vi nu resultatet av kloka strategiska beslut som för tiotalet år sedan togs av beslutsfattarna i Vasa.

Regionen har lång erfarenhet av exportinriktad industri, men utvecklingen förändrade marknadsläget. Samarbetet mellan staden och näringslivet har alltid varit smidigt och proaktivt. Nu gällde det att positionera sig inför framtiden.

Identifieringen av förnybar energi som en av de framtida nyckelfrågorna visade sig vara korrekt.

Kombinerat med en långsiktig och konsekvent uppbyggningsfas av kunnande och faciliteter har Vasaregionen etablerat sig som Nordens största ­energikluster med 140 företag som omsätter 4,4 miljarder euro per år. Hela 11 000 personer jobbar inom klustret och 80 procent av produktionen går på export. Det betyder att internationalismen och goda språkkunskaper finns färdigt i Vasa. Enbart Wärtsilä har vid sin Vasafabrik anställda från 47 olika nationer.

Men också i övriga delar av Österbotten, såväl i Karleby- som i Jakobstadstrakten, har man en stark tradition av exportinriktad verksamhet med spetskunnande och infrastruktur. Allt detta kommer nu att behövas. Dessutom ska råvaran levereras från litiumgruvan i Kaustby.

Den geografiska placeringen av Gigafactory 2 i Vasaregionen är motiverad av den enkla anledningen att det är lättare att rekrytera nyckel­personer till en region som har ett mångsidigt och kvalitativt utbud inom bildning, fritid och kultur. Livet är ju inte enbart arbete.

Trots att Vasa nu förs fram som lokomotivet i Teslaprojektet, är det fråga­ om ett projekt för hela Österbotten, ja för hela Finland.

Det är ännu oklart när Tesla fattar beslut om ­nästa batterifabrik, men stadsdirektör Häyry ­konstaterade i en tv-intervju för Yle (13.2) att Tesla kommer att placera sin fabrik i Finland.

Det återstår att se, men den framåtanda som nu präglar stadens agerande är en viktig signal för ­hela regionen som garanterat genererar spinn-off-effekter.