Förvaltningsdomstolen anser att det här beror till största delen på Högsta förvaltningsdomstolens linje att asylsökande inte längre kunde skickas tillbaka till Ungern utgående från Dublinavtalet.

Överdirektör Jorma Vuorio på Inrikesministeriet anser att det är normalt att förvaltningsdomstolarna håller på och skapar en praxis i frågan.

– Till exempel Dublinavtalet utgår ifrån att förhållandena för mottagandet motsvarar det som förmodas. I fjol våras skedde förändringar i synnerhet för dem som kom till Ungern via Serbien. HFD har utgått från att det funnits en risk för de asylsökande som kommer till Ungern att bli avvisade tillbaka till Serbien, säger Vuorio.

Det går inte att dra likhetstecken mellan antalet fel som Migrationsverket gjort och uppgången i antalet ändringar i förvaltningsdomstolen. Migrationsverket begick enligt sin egen statistik fel i 3,6 procent av besluten i fjol.

I statistik som FNB tittat på gick antalet asylbeslut som ändrats i förvaltningsdomstolen i förhållande till antalet behandlade asylfall upp med nio procentenheter under det senaste året.

Elina Pirjatanniemi, professor i internationell rätt vid Åbo Akademi, säger att det inte går att sluta sig till kvaliteten på Migrationsverkets beslut utgående från statistiken. Enligt henne har besluten inte genomlysts oavhängigt utanför rättsinstanserna.

Hon hoppas att forskarna i fortsättningen ska få tillstånd att undersöka verkets beslut och tolkningar.

– Det går inte att dra slutsatsen att ärendena skulle ha skötts dåligt bara genom att titta på statistiken, säger hon.