Oppositionen hade många goda råd att komma med. SDP flaggade för en justitieminister på heltid. Jari Lindström (Sannf) är både justitie- och arbetsminister i regeringen Sipilä. Statsministern hade inte mycket till övers för förslaget.

– Vi har konstaterat att vi klarar oss bra med det nuvarande laget, sade han till riksdagen.

Senare sade statsministern till medierna att det mindre antalet ministrar medfört mer kollegialt arbete och lämpat sig väl för strategisessioner.

– Många reformer omfattar flera administrativa sektorer, och ju färre som sitter vid bordet, desto bättre fungerar det, sade Sipilä.

Sipilä säger att regeringen håller ett konstant öga på tjänstemannaresurserna. Men också inom regeringspartierna uttryckte man oro för att tjänstemännen inte räcker till.

– Det vore motiverat att stärka resurserna på ett genomtänkt sätt. Till exempel kunde man ha en tjänsteman med ansvar för lagberedningen vid varje ministerium, sade till exempel Tapani Tölli (C).

Svårt att bedöma droppvis information

Samlingspartiet höll med oppositionen om att regeringen bör bli bättre på konsekvensbedömningar.

– Även bedömningar av samverkan och efterverkan borde beaktas i högre grad, sade partiets vice ordförande Antti Häkkänen.

Grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie (VF) tog upp problemet med propositioner som kommer till riksdagsbehandling droppvis och som det därför att svårt eller omöjligt att göra helhetsbedömningar av.

– Lagar som påverkar samma grundläggande rättigheter och som hör till samma helhet borde ges till riksdagsbehandling samtidigt och som en helhet, sade hon.

En av helheterna Lapintie syftade på är landskaps- och vårdreformen.

Lagberedningen blev en het potatis strax före jul efter att justitiekanslern Jaakko Jonkka kritiserat regeringen i en intervju för Helsingin Sanomat. Jonkka sade då att regeringen lagt fram exceptionellt många lagförslag som varit problematiska med tanke på grundlagen. I riksdagen förra veckan sade Jonkka att problemen förblivit ungefär likadana under hela hans karriär och är inte utmärkande för den nuvarande regeringen.

Sipilä föreslår kurs i lagberedning

Sipilä betonade att regeringen inte har förbigått justitiekanslern i lagberedningen.

Han föreslog att man överväger att låta riksdagsledamöter och ministrar gå en skräddarsydd kurs i lagberedning i början av varje regeringsperiod.

– Säkerställandet av en högklassig lagstiftning förutsätter att vi – regeringen och riksdagen – handlar tillsammans, sade Sipilä.

Sipilä försvarade också regeringen mot kritiken för att den tagit tillbaka förslag och olika planer. Enligt honom har regeringen lagt fram över 400 förslag.

– Av dem har hittills tre tagits tillbaka och cirka 380 svar från riksdagen har godkänts. De återtagna lagförslagen är alltså färre än i samma skede under förra valperioden.

Bland SDP-ledamöterna undrade man hur det är möjligt att det inte sitter en enda jurist vid statsrådets bord och frågade hur mycket tjänstemannatid som gått till spillo under till exempel lagberedningsprojekt under det senaste året.

Speciellt SFP och De gröna anklagade regeringen för attitydproblem.

– Att ändra grundlagen kräver två valperioder. Att ändra attityd går snabbare, sade Eva Biaudet (SFP).