Många unga engagerar sig gärna i politiken, men kommunalvalet kan kännas som en svår nöt. SFP:s ungdomsorganisation Svensk ungdom ser ändå ut att nå upp till ungefär lika många kandidater som i förra valet, säger SU:s förbundssekreterare Anna Abrahamsson.
– I vissa kommuner finns det stort intresse medan det i andra kommuner kan vara mer utmanande.
Jacob Storbjörk, styrelsemedlem och tidigare ordförande i FSD:s ungdomsorganisation Finlands svenska unga socialdemokrater FSUD, säger att situationen för den egna organisationens del varierat från kommun till kommun.
– Det har gått ganska bra i en del österbottniska kommuner och Raseborg till exempel, men det finns ju vissa kommuner där vi inte lyckats få en enda under 30-årig kandidat, säger Storbjörk.
Han konstaterar att det skulle behövas fler kommunala beslutsfattare som är under 30 år i många kommuner men att det är svårt att rekrytera.
– Jag har varit beslutsfattare i Jakobstad och har nu i 22 års ålder haft lättare att nå unga i staden, men i kommuner där vi inte har unga aktiva från förr är det svårt att få något att blomstra från ingenting.
Traditionell demokrati känns formell
Anna Abrahamsson säger att kommunalvalet överlag kan vara utmanande för unga: när man precis fyllt 18 är man ofta ganska mobil och rör på sig. Hon ser ändå att unga engagerar sig, bryr sig om vad som händer i samhället och vill delta och ta ställning.
– Men speciellt bland unga kan de här traditionella demokratiformerna, som val och fullmäktigearbete, kännas lite stora, stela och formella.
Hon konstaterar att unga nu ofta väljer att engagera sig på andra sätt. Som exempel nämner hon Tahdon-kampanjen för den jämlika äktenskapslagen och flyktingfrågor.
– De här kommunala, beslutsfattande processerna är jätteviktiga för demokratin men kan kännas svåra att få grepp om. Där tror jag att ungdomsförbunden har en viktig roll för att kunna möjliggöra engagemang för unga.
Ett problem är att många unga inte känner till vad fullmäktige gör. Storbjörk sitter själv i stadsfullmäktige i Jakobstad efter att ha blivit invald som 18-åring. Han har själv hållit gästföreläsningar för ungdomar och föreslår att fler gymnasier och yrkesskolor borde ta efter och bjuda in fullmäktigeledamöter.
– Så kan man kanske väcka fler ungas intresse, när de faktiskt får veta vad det handlar om.
Men också partierna bör se sig i spegeln.
– Det behövs fler lågtröskelevenemang som är riktade till unga.
Storbjörk vill också ta kål på myten om att man inte har något annat liv om man går med i kommunalpolitiken.
– Den myten lever kvar, det har jag själv märkt som kandidatrekryterare. Oavsett vem man talar med, ung eller gammal, så måste man alltid börja med att "du vet väl om att fullmäktigeuppdraget inte är världens största sak". Ingen förväntar sig att man ska ge 100 procent av sin tid till ett kommunalt förtroendeuppdrag, det är något man ska ha vid sidan om och trivas med.
Stort intresse för VF och Gröna
Vänsterförbundets partisekreterare Joonas Leppänen säger att partiet inte egentligen haft svårt att hitta unga kandidater och att de är klart fler än tidigare.
– Vi har ju fått massor nya medlemmar, framför allt unga och unga vuxna, och väldigt många av dem har varit villiga att ställa upp. På många orter där vi tidigare bara haft äldre kandidater har vi nu fått nya, unga kandidater.
Också De gröna ungas generalsekreterare Anni Heinälä konstaterar att unga varit väldigt intresserade av kommunalvalet, även om de behöver lite mer uppmuntran än äldre personer.
– Man märker att unga ibland är osäkra och upplever att de inte är tillräckligt bra eller kompetenta trots att det uttryckligen är ungas visioner och erfarenheter som behövs i kommunalvalet, säger Heinälä.
Enligt Joonas Leppänen har VF ganska mycket svenskspråkiga kandidater i kommunalvalet, framför allt i Helsingfors och Åbo, och partiet har överlag fått en starkare svenskspråkig profil än tidigare. Unga svenskspråkiga kandidater har han inga exakta siffror över men han konstaterar att de finns.
– Sådana som är lite över 30 år har vi säkert i lite större mängd, men nog har vi yngre också, och vi har ju en ordförande som är svenskspråkig och under 30 år (Li Andersson), säger Leppänen.
Anni Heinälä berättar att De gröna ungas medlemsorganisationer har en del svenskspråkig verksamhet, speciellt i Åbo. Moderorganisationen har hittills inte erbjudit verksamhet på flera språk, men sådan är under utveckling som bäst.
– De facto prioriterar vi utvecklandet av verksamheten på svenska och engelska i år så att vi kan få mera folk med i verksamheten. Det är ett väldigt viktigt tema för oss, att alla unga ska uppleva att de kan komma med och påverka och göra politik genom oss.
Heinälä kan inte ge något exakt antal över hur många svenskspråkiga, unga kandidater som ställer upp i kommunalvalet för De gröna, men vet att de är flera.
– Det finns sådana kandidater på olika håll i Finland, men framför allt i Åbo och Helsingfors finns det flera.
Kandidatuppställningen inför kommunalvalet avslutas på tisdag.