– Ett självständigt Baskien skulle ledas mer effektivt och folkets livskvalitet skulle förbättras. Jag menar inte att vi är bättre människor än spanjorerna, men den baskiska administrationen fungerar bättre än centralförvaltningen, säger han.
Uribe Ellorie hänvisar aldrig till Baskien med det spanska namnet, Pais Vasco, utan använder områdets baskiska namn Euskadi. Valet av namn säger ändå inte så mycket: också många som inte är basker använder baskiska termer om Baskien, baskerna och det baskiska språket.
Borgmästaren representerar Baskiska nationalistpartiet och säger att man inte i dagsläget talar om självständighetsfrågor på gatorna.
– Andra frågor är viktigare för medborgarna just nu, som sysselsättningen och behovet att förbättra socialtjänsterna.
Populariteten minskar
Antalet basker som stöder självständighet minskar enligt enkätundersökningar. Av två enkäter som publicerats i slutet av i fjol framkom att under en tredjedel och under var femte önskar självständighet för Baskien. Galluparna visar också att invånarna är mer intresserade av andra problem.
Mari Carmen Sanchez som hör till det borgerliga partiet Partidos Popular (PP) delar inte borgmästarens åsikter om fördelarna med ett självständigt Baskien. Hon betonar att baskerna är väldigt positiva till EU och att landet som självstädigt åtminstone tillfälligt skulle tvingas lämna unionen.
Tanken om att en person inte samtidigt kunde uppfatta sig som bask och spanjor är underlig, enligt henne.
– För att kunna vifta Baskiens flagga behöver man inte bränna Spaniens flagga, säger hon.
"Demokratin fattas"
Tanken om självständighet har ändå inte begravts helt och hållet. Vänstersinnade självständighetspartier driver fortfarande självständighet för området.
Frågan är känslig eftersom den separatistiska gruppen Etas attacker har fläckat landets samtidshistoria med blod. Hundratals personer har dött i attackerna. Bland annat Spanien och EU klassar Eta som en terroristorganisation.
Ibon Arbulu Renteria som sitter i ett café i Bilbao har suttit i fängelse eftersom han verkade inom Etas politiska flygel Batasuna som klassificerades som olaglig. Inte ens landsflykt och fängelsedomen har kuvat Arbulu Renterias självständighetskamp och nu verkar han inom Sortu, som är en del av den separatistiska vänsteralliansen EH Bildu.
– Självständigheten medför demokrati eller så medför demokratin självständighet. Nu finns ingen demokrati i Spanien.
Arbulu Renteria betonar att självständighet inte handlar om nationalism eller att återvända till det förflutna, utan om universell demokratisk rätt och ett steg framåt.
Att Frankrike och Spanien systematiskt nekar baskerna på deras politiska rättigheter är enligt honom ett tecken på att demokratin saknas. Han tror heller inte på de gallupresultat som medierna presenterar, utan ser de som statens och mediernas sätt att undvika frågan.
– Att det inte ens förs en diskussion gör situationen odemokratisk. Vi vill själv kunna fatta beslut om vår framtid.