– Om det kommer den här typen av kommentarer så måste vi gå igenom alla anmälningar. Statistiken måste gås igenom för hand för att kolla om den är verklighetsbaserad eller inte. Det är det enda sättet vi kan få klarhet i saken, säger Aapio.
Den första offentliga antydningen om att statistiken kan ha förskönats kom i Minna Passis och Susanna Reinboths bok Keisari Aarnio (fritt översatt Kejsar Aarnio). Enligt källor till boken kunde narkotikapolisen under Aarnios tid inleda en förundersökning om ett grovt narkotikabrott, avsluta undersökningen med kommentaren inget brott, och sedan snart öppna den på nytt med samma misstänkta.
Aarnio dömdes till 13 års fängelse för två brottshärvor. Det ovillkorliga fängelsestraffet för bland annat grova narkotikabrott och tjänstebrott har ännu inte vunnit laga kraft.
Statistiken svårtolkad
FNB utredde hur statistiken på narkotikabrottsutredningar sett ut för Helsingforspolisens del på 2010-talet. Statistiken visar inte huruvida polisundersökningarna som inleddes var motiverade eller inte.
Inte heller förhållandet mellan anmälda och uppklarade brott ger någon klar bild av polisens arbete under ett år, eftersom en polisundersökning kan ta mycket längre tid än tolv månader. Dessutom kan ett fall polisen utrett stupa i antingen åtalsprövningen eller rätten.
Klart flest nya utredningar om narkotikabrott i Helsingfors inleddes under Aarnios sista tid på chefsposten 2013. Då steg antalet anmälda misstänkta grova narkotikabrott till nästan 340, det vill säga 145 fler än 2012.
Under samma år sjönk antalet uppklarade brott i förhållande till antalet anmälda till det lägsta under 2010-talet. Mängden uppklarade brott per år har nämligen varit rätt så oförändrad hela årtiondet.
2013 var förhållandet mellan uppklarade och anmälda brott under 60. Jämfört med andra år på Helsingforspolisens narkotikarotel är det ett mycket lågt relationstal, men liknande siffror kan hittas hos andra enheter som utreder narkotikabrott.
– Det är möjligt att det så kallade kurdfallet syns i statistiken för 2013. Fallet hade över 50 brottsmisstänkta, säger narkotikarotelns nuvarande chef Jukka Paasio.
Paasio syftar på en polisundersökning 2013–2014 där polisen utredde insmugglingen av cirka 45 000 ecstasytabletter till Finland. Förundersökningen blev klar 2015.
Stora beslag inte alltid bäst
Något som också kan påverka statistiken är sättet på vilket polisen gör sin förundersökning. Om polisen är ute efter ledningen för en organisation kan utredningen ta mycket lång tid. Däremot är det möjligt att bara fotfolk och mellannivån i en kriminell organisation åker fast i samband med narkotikabeslag.
Polisarbetet under Aarnio har kritiserats bland annat för att det främst strävade efter att göra så stora narkotikabeslag som möjligt.
– Nu utgår vi från att kunna avslöja hela brottsliga organisationer. På det sättet har vi en mycket större samhällelig inverkan, säger Paasio.
Paasio påpekar att narkotikapolisen numera också regelbundet byter information med Tullen och Centralkriminalpolisen.
FNB lyckades inte nå Aarnio under helgen.