I slutet av fjolåret stormade det kring Yles rapportering om det faktum att nära släktingar till statsministern var delägare i ett verkstadsföretag som gjort affärer med gruvbolaget Terrafame, som regeringen vid den här tidpunkten beslutat stöda med ytterligare 100 miljoner euro.

Sipilä gick till ett furiöst angrepp på den redaktör som gjorde det ursprungliga inslaget och bombarderade under några timmar både henne och Yles chefredaktör med ett tjugotal mejl.

Efteråt har ett par viktiga ståndpunkter etablerats:

• Justitiekanslern (JK) har slagit fast att Sipilä inte var jävig då regeringen behandlade stödet till Terrafame.

• Opinionsnämnden för massmedier (ONM) har friat Yle för nyheten om Sipiläs kopplingar.

Om någon ser en motsättning i de här besluten är det en synvilla. Kopplingen mellan Sipiläs familjemedlemmar var avlägsen, och det finns efter JK:s granskning inget skäl att tro att Sipiläs agerande skulle ha styrts av familjeintressen. MEN: Kopplingen var anmärkningsvärd och det hade varit ett underbetyg för mediernas roll som granskare att inte påtala Sipiläs dubbelroll.

Klagan gällde att Sipilä inte gavs möjligheten att kommentera i samma artikel, och det kunde han ju ha fått göra, men ONM anser att påståendena inte var så graverande att detta skulle varit absolut påbjudet. Till saken hör att Yle inte var först med nyheten och att Sipilä redan kommenterat frågan i Kansan Uutiset som var först med nyheten.

Det var Sipilä själv som blåste upp nyheten till den storm den slutligen blev. Hade han trätt fram och sagt ungefär så här ”Jag inser ju att det ser illa ut att mina släktingar gjort affärer med ett bolag som jag varit med om att bevilja stöd till, men jag är säker på att en granskning ska visa att allt gått rätt till och har redan bett JK utreda frågan. Jag är också stolt över att medierna i vårt är på alerten i sitt granskningsuppdrag” hade stormen bedarrat innan den blåst upp.

Men om Sipilä över huvud taget har några rådgivare som kan krisinformation lyssnade han inte till dem.

Mönstret upprepades då det kom fram att Sipiläs barn också är delägare i ett företag som gjort en storaffär i Indien och att kontakter kring denna affär gjorts under en exportfrämjanderesa som Sipilä ledde.

Den affären granskas också av JK. Också denna gång förvärrades reaktionerna av Sipiläs halsstarriga uttalanden. Åter en gång borde han ha handletts i medierelationer.

I lördags intervjuades Juha Sipilä av kvällstidningen Ilta-Sanomat, som toppade intervjun med Sipiläs uppgifter om att någon snokat efter uppgifter om hans hälsotillstånd. Sipilä utlät igen sin ilska över journalistkåren. Det fanns ingen grund för de lösa påståendena. Det hela handlade om fyra separata förfrågningar om statsministerns flygcertifikat och medicinska behörighet att flyga.

Som statsminister är man en offentlig person och också delar av hälsotillståndet är en offentlig angelägenhet.

Juha Sipilä har fortfarande svårt att inse att han är statsminister tillsatt av en folkvald riksdag, inte vd för sitt eget bolag.