Häromdagen gick 30 vårdanställda i Jakobstad ut i en gemensam insändare om behovet av en trygg vårdmiljö för äldre.

Vårdarna konfronteras dagligen med anhöriga som är uppgivna och oroliga för sina nära och kära som inte längre bemästrar vardagen på egen hand.

De äldre behöver hjälp. Vissa kommer in på vårdavdelning, men sänds hem i ett alltför tidigt skede. Det betyder att de är tillbaka inom kort och blockerar vårdplatserna för de patienter som avdelningen egentligen är till för.

Att vården debatteras inför ett kommunalval hör till normal rutin, visst. Men det unika är att en hel rad svenskspråkiga vårdare inleder sin angelägna insändare med att tacka en person som kandiderar för den lokalpolitiska rörelsen Pro Jakobstad.

Helinä Sipinen från Pro Jakobstad får rygg­dunkar för att hon vågar sätta fingret på den vårdpolitiska verkligheten i Jakobstad just nu.

Det borde få larmklockorna att ringa hos det svenska maktpartiet SFP i Jakobstad.

ÖT:s debattsidor fylls i dagarna också av insändare i Pro Kronobys namn. Pro Kronoby sätter all energi på Kronobybornas möjligheter till närvård, utan sidoblickar på vare sig partipolitiska eller finlandssvenska intressen av kollektiv natur.

Att Pro Kronoby lyckades få fler kandidater­ än SFP på sina listor har uppenbarligen gett skrämsel­hicka åt SFP. Partiledaren Anna-Maja Henriksson lyckades spela dessa lokalpatriotiska intressen­ i händerna genom att påstå att en röst på Pro ­Kronoby går till kråkorna i samkommunala samman­hang.

Formuleringen var olycklig eftersom den späder på uppfattningen om att en partiledare sätter partiets intressen före väljarnas intressen. Den typen av prioriteringar har blivit en black om foten för många etablerade partier.

Anna-Maja Henriksson får också kritik för att hon drar en parallell mellan Pro Kronoby och den alternativsanningsrörelse som förde Donald Trump till makten i USA. Även om hon kan ha fog för sin tanke ger ett sådant uttalande badwill.

Keskipohjanmaas Kauko Palola anser i en ledare (KP 9.3) att partiledare Henrikssons uttalande inte andas den tolerans som SFP håller fram i sitt partiprogram. Palola har rätt i att fria folkrörelser är en del av demokratin och i att Pro Kronoby knappast är vare sig den första eller sista gruppen som vill försöka påverka besluten om lokalsamhället.

Henriksson kunde i stället ha betonat SFP:s möjlig­heter att som ett etablerat rikspolitiskt parti tillgodose Kronobybornas intressen i den angelägna­ närvårdsfrågan. Det är helt givet att Mellersta Österbottens centralsjukhus framöver­ kommer att ha en oerhört viktig roll för både ­Kronoby- och Jakobstadsborna.

Social- och hälsovården och uttryckligen då närvården och äldreomsorgen kommer förmodligen­ att spela en viktig roll för hur rösterna faller­ i det instundande kommunalvalet. Resultatet i kommunal­valet blir väljarnas revision och betyg för hur de etablerade partierna har skött sig då det gäller att säkra funktionerna i Kronoby och inom det lokala social- och hälsovårdsverket i Jakobstad.

Nödropet från de 30 vårdanställda i Jakobstad ger inte maktpartierna riktigt goda odds. Därför ­vore det viktigt för SFP, SDP och Krist­demokraterna att tydligt förklara de stora ut­maningar vi just nu har i finansieringen av social- och hälsovård.

Partierna har också anledning att förklara sin beslutsångest ifråga om den upphandling som kunde­ ha räddat vitala vårdfunktioner i Jakobstad innan landskapet tar över med allt vad det innebär av nedläggningar.

De etablerade partierna kunde framför allt vara mer angelägna om gränsöverskridande lösningar som gynnar patienterna snarare än av en förstärkning och cementering av gränsen mellan Öster­botten och Mellersta Österbotten.

Lyckas de etablerade partierna inte övertyga väljarna om att de agerar för bästa möjliga vård för patienterna riskerar de att tappa röster till fri­stående, politiska rörelser som i brist på ansvar kan ägna sig åt högljudd kritik.

Kronoby är inte Donald Trumps USA eller ett kråkbo. Kronoby är Kronoby och en oerhört viktig del av det vi kallar Svenskfinland.