– Rikligt veckoslutsbruk kan påverka sömnkvalitén och minnet. Det kan också märkas i form av dålig ork ännu på måndagen, säger experten Kim Kannussaari på föreningen Förebyggande drogarbete (EHYT).

Passiviteten och minnesproblemen ökar för den som använder cannabis också under arbetsveckan, uppger han.

Cannabis stannar kvar i kroppen betydligt längre än alkohol. Den som använt cannabis kan åka fast i drogtester flera dagar – till och med veckor – efter att den kännbara effekten försvunnit.

Attitydförändring

Allt fler använder cannabis i Finland och den allmänna attityden har blivit allt mer tillåtande trots att det fortsättningsvis är frågan om en olaglig substans. På tio år har både antalet som prövat och de som röker cannabis regelbundet ökat. Omkring 35 000 bedöms använda cannabis varje vecka.

– Cannabisbruket ökar framför allt bland dem som är i arbetsför ålder. Största delen använder det inte på arbetstid, utan på fritiden på samma sätt som alkohol, säger Kannussaari.

Institutet för hälsa och välfärd klassar cannabis som mindre beroendeframkallande än alkohol. Även de negativa sociala och fysiska effekterna bedöms vara lägre för cannabis, enligt det statliga institutet. Samtidigt är det etablerat i forskning att cannabis kan orsaka apati, sämre minne och depression. Färsk forskning tyder också på att cannabis kan leda till ökat alkoholbruk.

Diskuteras sällan

Cannabis och arbetslivet är en kombination som sällan diskuterats offentligt. Kannussaari tycker att förebyggande åtgärder bör sättas in i ett så tidigt skede som möjligt. Om någon åker fast för cannabisbruk rekommenderar han framför allt diskussion och vård som alternativ snarare än bestraffningar.

Katri Mannermaa som är chef för arbetshälsa inom Satakunta sjukvårdsdistrikt efterlyser mer information om cannabis. Social- och hälsovården kommer ändå i kontakt med betydligt fler fall och blandat läkemedels- och alkoholbruk än cannabisbruk.

– Vi har nolltolerans för droger och om en chef har orsak att misstänka missbruk skickas arbetstagaren till utandningsprov eller narkotikatest. Enligt drogprogrammet erbjuds arbetstagaren vård om resultatet är positivt, säger Mannermaa.

Kaarlo Simojoki, som är överläkare på A-klinikstiftelsen, tycker att cannabis ska ges samma vikt som alkohol inom arbetarhälsovården. Han vill också ha mer diskussion utan fanatism.

– Folk ska också ha rätt till privatliv. Man ska inte gå mot att börja ge sparken med svaga motiveringar för att man inte har den kunskap som krävs om narkotika, dess effekter och om forskningsmetoder, säger Simojoki.

Hundratusen tester per år

  • Narkotikatester i arbetslivet förekommer framför allt i riskabla yrken med nolltolerans. Dit hör bland annat transport, energiproduktion, säkerhet och vård.
  • Testerna genomförs ofta i samband med rekryteringsprocessen.
  • Den som redan är anställda kan bli testad utgående från misstankar om drogmissbruk.
  • Lagen förbjuder arbetsgivare från att genomföra masstester – någon misstanke måste ligga bakom varje test.
  • Mer än hundratusen drogtester genomförs på de finländska arbetsplatserna varje år.
  • Källor: Droglänken.fi, THL