Österbottningen gillar idrott och talkoarbete

Familjen är det som österbottningarna brinner allra mest för i livet. Av de som har svarat på HSS Medias och Yle Österbottens enkät Fri Tid uppger 58 procent att familjen, dit även barnbarnen räknas, är viktigast. Näst viktigast är arbetet. Även idrott och resor engagerar, liksom sommarstugan och trädgården.

Det gäller alltså engagemang i livet som helhet, men riktar vi strålkastarna närmare in på österbottningarnas fritid får vi veta att väldigt många tränar och motionerar. Här ryms allt från att rasta hunden till att vandra i skogen eller träna fotboll.

– Österbottningen är en friskus, säger sociologen Kjell Herberts, som har varit med och utformat enkäten.

Österbottningen är en friskus. Foto: Mikael Nybacka

Var femte person kopplar av genom att läsa böcker eller lösa korsord och sudoku. Många umgås med vänner eller ser på film. En del handarbetar, andra är ute och jagar.

Men sociala medier verkar också vara en viktig del av österbottningarnas fritid. Det är ett tämligen nytt fenomen, säger Herberts.

– Ibland ersätter sociala medier traditionella möten. Även om man inte är fysiskt tillsammans har en ny typ av gemenskap vuxit fram.


Om österbottningarna måste välja mellan att tillbringa fritiden på egen hand eller att vara med andra föredrar 53 procent att vara ensamma. Det beror förstås på vilken aktivitet det handlar om. Vissa saker kan man inte göra ensam, medan andra aktiviteter kräver ensamhet.

Herberts hade förväntat sig en ännu tydligare individualisering.

– I internationella undersökningar har ensamvargen nästan blivit norm. I Österbotten prioriterar vi fortfarande ofta att göra något tillsammans.


Yngre människor har mer individuella livsstilar och intressen eftersom de måste anpassa fritiden efter kalendern, säger Herberts.

– Äldre människor är mer kollektivister och gör gärna något tillsammans med andra.

Kvinnor är i regel mer aktiva när det gäller hjälparbete av olika slag, medan männen tenderar att vara mer expressiva, säger Herberts.

– De förverkligar sig själva genom olika projekt. Men det finns många undantag.


När österbottningarna gör saker tillsammans är det faktiskt talkoarbete som de flesta ägnar sig åt. Talkoandan, som i många sammanhang har dödförklarats, är alltså fortsättningsvis vid liv.

– Men talkoarbetet har ändrat karaktär. I dag ger man familjen mer tid och man väljer när man jobbar på talko och hur mycket.

Det ordnas en stor mängd aktiviteter i Österbotten varje vecka som kräver insatser från frivilliga.

– Utan talkokrafter skulle Österbotten stanna av. Talko är också ett sätt att umgås och en viktig del av medborgarsamhället, säger Herberts.

Senare i år går vi ännu djupare in i materialet. Då analyserar vi österbottningarnas drömmar och specialintressen.